Detaljer från en olycklig kvinna

.
Jeans: Target, USA

T-shirt: HM

Linne under: HM Logg

Skarf: Granit

Klocka: Target, USA

Skor: Converse

.

Jag köpte den här tshirten för ca 2 veckor sen och då såg jag mest tjock ut i den. Nu ser jag preggo ut. Hurra!

(Fritt fram för egen tolkning av inläggets titel)

Borta med vinden

Det är jättekul att vara gravid. Ska bli jättekul att bli mamma till parvel.

Men fy fan vad bortglömd jag känner mig. Jag vill ju vara en sån där cool en som går på förhandsvisningar, afterworks, resumebar, middagar och cocktailspartyn med magen. Men. Inga inbjudningar. Ingen frågar om man vill med. Alla har räknat bort en. Jag är jordens tristaste människa och ingen vill vara med mig. Så känns det nu.

Jag var inte nån supercooling innan, men nu är jag inte bara lagd på hyllan, jag är nerpackad i enkartong och upplagt på vinden. För vad som känns för all framtid. Och det är kallt på vinden kan jag meddela. Och inte på ett bra (coolt=kallt) sätt.

Datadöden är oxå grym

Några hemskt trist har hänt. Nej, nej, det är ingen fara egentligen. Detta är ett sånt här i-lands problem. Eller lyxproblem. Eller kalla det vad du vill.

Min dator vill inte leva längre. Den vill inte öppna sina ögon (=inte starta). Min Mac ligger i koma (=den går igång, men kommer inte längre än grå skärm och äpple). Jag har lustläst nätet hela kvällen, testat en massa kommandon och saker. Inga tecken på förbättring.

Min älskade mac som har följt mig från London till Polen och tillbaka till Sverige. Igenom sorg och glädje. Mitt centrum (gud så patetiskt, men det känns så här just nu). Snälla lev igen. Snälla. Försvinn inte.

Inte förrens jag hunnit kopiera över allt till en extern hårddisk iallafall.

ps. Klädtipsen får skjutas på framtiden ett tag till, hann helt enkelt inte ikväll. Jag däckar nu.

Frills

Idag:

Skjorta: 2a hand (Återvinnarna)

Kjol: Granit

Tjats: (mama) HM

Skor: Beyond Retro
Smycken: 2a hand, The Mine, doppresent

Läppstift: Red Power, Nivea

Finnar och stornäsan: Stylistens egna

En bilvande mammas lektyr

.

Jag vill både varna för

och rekommendera denna bok.

.

.
.

Jag blev rekommenderad att läsa denna av en fd kollega. Den är skriven av Ann Söderlund och Hanna Widell och behandlar allt från graviditetens första stapplande steg till förlossning och hemkomsten med den lilla människan.

.

Jag har snart läst ut den, men det var nära att jag strimlade den och matade den till djävulen ett tag. Första halvan av boken irriterade mig såpass att jag gick omkring och förbannade boken för alla som ville höra (dvs typ ingen utom J och min gravida vän och kollega S och frågan är väl hur kul de egentligen tyckte det var). Jag upplevde att den förstärkte de gamla ruttna könsrollerna om att 'kvinnan blir en mullig bitch' och mannen en livrädd barnrumpa som behöver 'supa av sig' innan han kan acceptera att han ska bli pappa. Med mera. Jag blev arg över hur det generelliserade hur det ska kännas att bli gravid och vad som händer när och hur.

.

Men sen kom det ett kapitel om karriär eller något annat som jag kunde relatera till, som inte la automatiska satte mig i ett 'fack för gravida' i hur jag kände och tänkte. Och sen ett till. Och efter halva boken släppte ilskan. Jättebra kapitel avlöste varann; om allt från barnvagnasköp till vad man ska köpa hem innan bebisen kommer, alla olika (förmodligen inte alla i hela världen, men många) smärtstillande metoder som sjukhusen använder och andra bra förberedelser för mamma och pappa to be. Roligt skrivet, med anektoder från deras vänner och dem själv om allt från bajs och blod till svimmande pappor och vattenflask-kastande mammor. Ärligt och utan att be om ursäkt. Skönt att läsa. Riktigt roligt att läsa! Jag skrattar varje kväll när jag ligger i sängen och slukar ett kapitel (innan John Blund slukar mig).
.

Men det tog som sagt halva boken. Och nu rekommenderar jag den. För man kan göra som jag och läsa den första halvan med en stor säck salt brevid sig. (Och vem vet, på DIG kanske allt stämmer in!?) Men hur det än är, traggla dig igenom första halvan av boken så får du vad som känns som en stor påse med ditt favorit smågodis någonstans strax efter halvvägs!

.
När du sen läst ut den, ge den till din partner (i hela boken refereras denna person till som 'din kille', vilket irriterar häcken av mig då jag lika gärna kan leva med en kvinna) och ligg och lyssna (förhoppningsvis) på hans/hennes fnitter på kvällarna. Eller ännu hellre, köp en var och läs samma kapitel samtidigt så kan ni prata om det efteråt! Det ångrar jag att jag och J inte gjorde. (Men jag trodde ju boken var bajs efter 2 kapitel så jag det kanske inte är så konstigt.)

.

Så köp och läs och bilda din egen uppfattning. Du kanske kommer älska den första halvan järnet och tycka att jag är en elak dum tant. Spela roll egentligen. Försök bara hitta saker som talar till dig. Om denna bok inte passar, står det tusen åter (nja, inte riktigt tusen kanske, men det finns säkert nån mer. Kanske har du ett tips? Let me know!)

.

Från tvårödastreck.blogspot.com

Nu är det officellt

I detta kuvert ligger ett moderskapsbevis. BEVIS. Nu blir försäkringskassan (denna bejublade och älskade institution) informerade om att vi ska få barn. Att snart får de ännu en mamma och pappa-penning att schabbla med. Snart får de 2 till personer att förvirra. Hurra!

En legitim ursäkt

Under ett par veckor nu har jag mått oförskämt bra. Pigg, glad och full aptit. Men sen några dagar tillbaka har kvällarna blivit allt kortare för min del. Klockan halv 8-8 är jag så trött att jag i princip slocknar. Eller iallafall vill slockna. Jag bara längtar till att få krypa ner mellan lakarnen och snosa bort i zzz-land. Skittrist.

Denna ursäkt måste jag tyvärr använda ikväll. Jag tror helt enkelt inte att jag orkar skriva ihop det inlägget om klädtips jag jobbat ihop sista dagarna. Förlåt.

Men imorgon. Imorgon kommer det! Gonattzzzzzzzzz

Läppar och stirr

Jag har läppstift. LÄPPSTIFT.

And I like it.

För ett tag sen tänkte jag.

Fan. Jag har snygga läppar. Jag borde flasha dem oftare.

Så i måndags gick jag och köpte mig ett rött porrigt läppstift från Nivea.

(tyvärr syns det lite dåligt på dessa bilder)

Det heter Red Power. Det tycker jag kändes bra.

Dessutom har jag köpt mig en ny kjol från Indiska. Tjo!

.

Övrigt på min svällande (men fina) kropp :

Top & skarf: HM
Skor: Gissa...

Kofta: Lindex

Kläd-inspiration för den gravida

Det är ont om det.

Gravidtidningar lägger ner mer tid och plats på listor om vad som dämpar illamåendet, hjälp mot foglossning och sextips. Inget ont om detta, men kläder är en stor del av mitt och många andra gravida kvinnors liv. Man kanske vill behålla en egen stil och se snygg ut trots att man sväller och har sig. Jag läser tidningar, bloggar och annat för 'ickegravida' kroppar för inspiration och visst funkar det. Men det skulle vara roligt att ha lite fler graviditets-inriktade ställen att sökas sig till. Framför allt bloggar tänker jag.

Så.

1: Tips! Känner du till någon blogg där en gravidkvinna visar och pratar kläder, inspiration och mode? Let me know! Jag vill skapa en egen länklista över bloggar som pratar kläder för gravida.

2: Mina klädtips. Jag brukar inte gilla att berätta hur man ska se ut och vad man ska köpa, men nu gör jag ett undantag. Att klä sin gravida kropp är en helt ny utmaning! Så ikväll kommer första delen av mina klädtips för gravida (so far, det lär hända mycket de närmaste 5 månaderna med min kropp!). Hoppas att det ska vara till nytta och glädje för någon.

Kavaj, kavaj

För uppdatering (och ev intresse) av mitt gravida liv, kolla tvårödastreck.

Annars är allt rätt bra. Puss och hej.
.

Jeans: Target, USA

Top: Forever 21, USA

Kavaj: HM

Skor: Beyond Retro

Skarf: HM

Tre sorters ränder

Kavaj: 2a hand

Top: HM

Sjal: Granit

Kjol (gravidvariant): Ärvd av kusin i USA

Väska: Mosters gamla

Skor: Converse

Det börjar ordna upp sig.

Men jag längtar fortfarande hem till Sigge och Orvar.

Öändligt mycket.

Hemma är bäst. Ingen protest härifrån.

Jag vill verkligen inte gå till jobbet idag. Jag behöver verkligen en dag hemma. Jag vill vara hemma med katterna, de har inte alls fått den uppmärksamhet de förtjänar i helgen. Måste sluta skriva nu, så jag hinner busa lite med dem innan jag måste gå.

Ursh.

Det finns en person i min närhet som mår dåligt nu och det gör mig så fruktansvärt ledsen. Jag har gråtit och gråtit ikväll, men inte hjälper det. Jag kan egentligen inte ändra på mitt beteende för att den här personen ska må bättre. Ändå är det bla vår relation som gör personen så ledsen.

Varför är det så. Att vissa människor mår så dåligt ibland och de vet inte egentligen varför och man kan inget göra för dem. Det är hemskt, orättvist och sorgligt.

Jag känner mig inte alls redo för att gå till jobbet imorgon efter denna dag.
Jag behöver en vilodag till.

Dagens

Lunch på Sonjas Grek. Gott. Nu luktar det katt (blöt-)mat i hela lägenheten och jakten på en större är intensivare än nånsin. Men hittar vi inget så får vi bo här i lilla 1,5:an med bebisen, så är det bara. Det blir säkert ok.

En eftermiddag

Igår åkte jag tunnelbanan till Östermalmstorg för att gå till Nordiska museet.
Det var som att åka in i en saga.

Strandvägen har sällan varit vackrare. Det skulle kunna varit en gata i Paris.

Isen klamrade sig fast vid vattenytan, krossad och omfrusen igen.

När vi kom ut hade himlen ändrat färg. Grått blivit blått.

Moderna museet liknade mer ett kråkslott med en gammal grevinna som enda hyresgäst.

Vägarna såg tagna ut ur en vampyr film.
Lamporna diffusa som om man hade vaselin i ögonen.


Sen var sagan slut och jag tog bussen hem.

Sjuka osunda tankar?

Så trött idag. Förmodligen för att jag, som den gravida och uppenbarligen helt socialt missanpassade kvinna jag är, gick och la mig efter midnatt (funkar tydligen inte). Men kan oxå beror på en nattlig attack av ångest som du kan läsa om på tvårödastreck. Det ska lunchas med delar av familjen senare idag. Vi får se om jag får på mig nåt fint tills dess. Kanske fotas det. Kanske inte.

Jag är inte full

Jag har väldiga problem med min mac just nu. 'Startskivan är full' heter det och jag tömmer och tömmer, men programmen stänger ner sig och fånar sig ändå. Det räcker tydligen inte. Jag vill flytta ut en massa bilder och filmer, men min externa hårddisk är hos klipparen (med min kortfilm i sig). Och att bränna ner dem på ännu en cd-skiva vill jag undvika (jag har runt 26 stycken med alla mina digitala bilder sen början av seklet). Så alla mina fina bilder jag tog idag får vänta. Måste fixa den här mac-röran först. Så här såg jag iallafall ut när jag fikade på Saturnus, promenerade till Nordiska museet och sen snurrade runt i den stora bygganden i ett par timmar. Thjo.

Lördag

Nu går jag och tittar på fotoutställningen med modefotografi på Nordiska museet med min vän Karin. Partymannen stannar hemma och mixar på sin fina låt, katterna busar med små skinnmöss och parvel ligger och sparkas lite i magen. Igår kände Partymannen det utifrån (svagt, men ändå)!

Som den partymänniska jag är nuförtiden ska jag vara hemma ikväll och skriva lite på min kortfilmside. Partyparty.

Jag funderar.

På att ta fram min skinnjacka. För nu måste det väl ändå vara ute med skinnjacka? Eller?

2008-02-06

Jag är uttråkad och orkar inte jobba.

Så jag kollade hur jag såg ut för ett år sen.

Samma stövlar och samma halsband.

Vilken fantasifull och kreativ person man är.

TACK.

KAN MAN FÅ GÅ HEM NU. TACK.

Uppåt väggarna

Klänning: HM

Blommig topp: 2a hand

Tajts: HM

Skor: Beyond Retro

Kanel on top

En fin kaffe har jag gjort idag. Skummat mjölken alldeles själv. Duktig flicka.

(har alla antecknat?)

Lurvigt

Så här ser jag ut när jag går till jobbet.

Om det inte är minusgrader. Då har jag min fula dunjacka på mig.

Den får ni inte se. På bild that is.

Kärlek utan gränser

Min fina lillkille Orvar är en riktigt liten trampkorvar. Vi har en brun filt i soffan som vi båda älskar. Jag värmer mig under den och Orvar trampar på den. När jag lägger den över mig på kvällen kommer han och trampar på mig och kurrar vansinnigt högt. Som han gör just exakt nu. På min mage, på min arm, på min axel, och så nosar han mig i ansiktet och undrar varför jag envisas med att ha en laptop i knät. Nu har lagt sig intill mitt vänstra ben och kurat ihop sig till en boll. Kärleken jag känner vet inga gränser.

No surprise

Jeans & gult linne & bolero & rött nagellack: HM
Blomma & armband: 2a hand
Skor: Converse

Inga överaskningar där inte.

Sug och sånt

Suger: Min kortfilm har stött på tekniska problem. Eventuellt allvarliga problem. Jag har jobbat med den i 2 år och både jag och klipparen trodde det var klart. Men nej. The curse continues. Orkar inte ens försöka förklara. Men det bara suger.

Great: 'De ofrivilliga', älskade den. Älskade att jag kom dit utan att egentligen veta någon om den, inte ha några förväntningar och bara satt och fick uppleva den. Jag kan inte lova att du kommer älska den, men jag kan rekommendera att gå och se den. Och bilda din egen uppfattning. Det brukar ändå vara bäst.

Orvar och jag

Han älskar kameran den där Orvar.

Sådan katt, sådan matte antar jag...

Mina kläder idag är en välanvänd klänning från HM jag haft sen jag var 18 och en topp jag köpte för säkert 7-8 år sen men aldrig använt! Dessutom är den storlek 34 så gissa om jag blev förvånad när jag fick på mig den. Men det ska kanske tilläggas att den 1) är från HM och deras storlekar är lite underliga 2) är i något strechmaterial. Skarfen är från en liten affär på Hornsgatan och stövlarna från Beyond Retro.

Runt halsen är randen

Vad är det med graviditet och randigt? Varför är det så satans snyggt? Mina boobs ser roliga ut på nedersta bilden, lite snea och fallna lixom. Men jag försäkrar, de är lika i form och storlek som igår. Magen känns rund och fin nu. HURRA. Better late then never säger jag. Halsduken/skarfen är ny från Granit, tröja från HM och jeans från USA.

Jag har bara använt en parfym i hela mitt liv.

När jag var 19 år (1997) åkte jag huxflux till London ett tag och fick då bo hos Anna, en dotter till en av min mamma kollegor, som jag inte kände och aldrig hade träffat. Hon visade sig vara den coolaste person jag nånsin mött och blev min stilförebild på alla sätt. Hon luktade dessutom så gott. Hon använde Angel. Jag köpte parfymen på en gång och har använt den varje dag sen dess. Jag använder helt enkelt ingen annan. Så det är klart den tar slut då och då. Då är det fint att ha en egen liten ängel (partymannen) som kommer hem med taxfreegåvor i form av parfym. Det är inte bara fint, det är great. Jag tänker på henne ibland, Anna. Jag vet att hon fick barn med en känd person. Jag tror att hon bor kvar i London. Men inget mer. Men hon susar förbi mig i tanken då och då, när parfymmolnet omfamnar mig i badrummet. Hoppas hon mår bra.

Middag för en hel kvinna och en hel karl

Ikväll ville jag skämma bort min fina partyman efter allt han gjort för mig när jag var illamående. Jag lagade lyxig veggolasange med massor av chevre. Han fick ett glas rött och tända ljus. Medan jag diskade satt han med gitarren vid köksbordet och vi hjälptes åt att fila på en av hans låttexter. Katterna busade med en kartong på golvet. Allihopa i vårt lilla men härliga, mysiga kök. Då känns livet extra fint.

Det fina med att bo i stan

Jag älskar att stå i mitt släckta kök och titta över till andra sidan. De lagar mat. De pratar. De tittar på TV. De älskar. De sover. De lever. Jag får se en glimt av deras liv. På avstånd, men från mörkret i mitt kök, ändå så tydligt.

Bambi, Stampe och jag

Idag är det mjukt, skönt och Disney.

Köpte ett gäng linnen och denna tshirt på HM förra veckan. Vanliga avdelningen, inte Mama. Tog storlek 42 i det mesta och de satt finfint. Inhandlade även två större bh:ar och en munktröja till Yogan. Allt är stort och skönt och mjukt. Men bara denna t-shirt är Disney.

Hem till oss

Den här tjusiga Alvar Alto vasen fick jag och partymannen av hans snälla mamma och pappa i helgen. Jag blev så glad att jag blev alldeles generad! Varm och glad i hela kroppen. Nu ska jag ägna mitt liv åt att skydda den från klantiga katter och klåfingriga barn. Hurra!

Present-tips

Miljövänliga plånboken Mighty Wallet från gröngemenskap, 199 kronor och apsnygg. Get it.

Inte idag men en annan dag