Idag skriver alla böcker, utom jag

I en mapp i min dator ligger flera dokument som alla innehåller de första kapitlen till filmmanus, noveller, diktsamlingar och böcker. En del är 15 år gamla, andra bara ett par år. Författardrömmen har jag haft sen jag var liten. Jag har aldrig varit en bokmal, men alltid skrivit; dagbok, dikter, låtar, noveller mm. Mina studieval har trots sina märkliga omvägar och gen(sen?)vägar alltid handlat om att få skriva. Jag har minst en bok och ett långfilmsmanus som bara ligger och väntar på att få rinna ut mina fingrar. Varför gör de inte de då? Jag kan lista alla mina ursäkter, men jag är inte säker på att det ens handlar om dem. Vissa historier behöver ligga och gro ett tag innan man har avstånd nog att kunna skriva om dem. Men det kommer en dag tänker jag. Snart.

Så är TVn på i bakgrunden en förmiddag. Blondinbella och hennes kille sitter och bloggar i direktsändning och i intervjuen berättar Blondinbella att hon bloggar på eftermiddagarna och viger förmiddagarna åt att skriva på hennes bok. Och visst har Tomas Bodström nyligen gett ut en deckare och Sofi Farhman en chiclit? Och IdolJury-Andreas och Carolina Gynning, har inte de fått självbiografiska böcker utgivna? När det finns så många spännande böcker på marknaden, vad har jag att tillägga? Hum. Framgick ironin?

Nej, nån bok blir det nog inte. Inte för att jag inte har tid eller inte kan, utan för att marknaden just nu är mätt. Finns det utrymme för en roman om en vänskap med en psykopatisk kvinna? Finns det rum för en historia om att vara 14 år och ensamast på jorden? Finns det plats för en berättelse om en man och en kvinnas relation utanför tid och rum? Nej, just nu vill vi tydligen läsa om mord, bloggerskor och Bigbrother-deltagares liv. Och det är inget fel på det. Men det är inget för mig.

Nej, jag skriver en krönika med bitter eftersmak och funderar vidare på mina historier. En dag kommer jag få ut dem. På ett eller annat sätt. En dag. Snart.