Igår hände något konstigt. Jag var ute och jagade vinterjacka och hade en väldigt klar bild av vad jag ville ha och vad jag INTE ville ha. Jag ville inte ha någon päls. Det var jag säker på. Men så stod jag inne på Monki på Götgatan och fingade på en vanlig svart tygjacka när jag fick se den - den svarta fuskpälsen. Av någon outgrundlig anledning provade jag den och... älskade den. Jag kände mig så damig och fin. Det var inget att diskutera (fast jag gjorde iaf med en gullig tjej som jobbade där); den skulle med hem. Den var dyr. Men det gick inte att göra något annat. Det var ödet. Vi ska leva tillsammans denna vinter och förhoppningsvis många därefter, jag och min päls. Det trodde jag aldrig. Jag var ju inte en sån där tjej som bär (fusk eller riktig) päls. Jag hade tydligen fel.
2 kommentarer:
What do you know. Mycket bra köp det där. Själv har jag de senaste åren haft dille på pälsmössor (fusk of course) och det har jag verkligen INTE velat ha innan. nu kan jag knappt tänka mig en annan huvdbonad.såna där knallrosa strumpbyxor måste jag också köpa. kommer skära sig snyggt mot det röda håret. yeah!
Vad fin du är!!! Bra köp, tycker jag. Ibland har man bara inget val :)
Skicka en kommentar