Japp. Så var det klart då.

Allt gick bra.

(Efter ett snabbinkallat krismöte i pappas bil då han plötsligt säger att vi inte kan skriva på förrens han fått läsa igenom bostadsrättföreningens årsredovisning. Mamma och han parkerar på min gata, mamma och jag kastar oss in i pappas bil (de är skiljda sen miljarder år sen) och pappa läser med små grymtningar igenom allt och säger sen att allt ser bra ut. Hurra! Vi kastar oss in i mammasbil och kör till mäklarens kontor. Vi är en kvart sena, men säljaren är en snäll gubbe i 70års åldern som gärna berättade små anekdoter om huset/lägenheten och sina år i det. Mäklaren är en skön tjej som man litar på. Alla frågor fick svar och fler fick ställas utan stress. Sen var det autografskrivning i en halv evighet och sen plötsligt stod jag där med alla papper och tog i hand och mottog och tackade gratulationerna.)

Men.
Nu.
Kråkan sitter på pappret. Vi ska flytta.

Ja, först renovera renovera renovera.
Men sen flytta. Och parvel sparkar och har sig i magen. Jag tror h*n är glad.