Jag känner inte många kvinnor som inte nån gång haft issues med sin vikt. En del tar till sunda metoder med tallriksmodeller, friskis pass eller tar sig råd att skaffa en PT medan andra svälter sig med hemska soppor/bars/milkshakes eller går slaviskt efter konstiga 'medicinskt utvecklade' dieter. Jag gjorde själv en helomvändning för snart 7 år sen när jag julen 2003 bestämde mig för att jag inte vad nöjd med hur jag behandlande min kropp. Jag var 160 lång och vägde runt 72 kg, jag var inte farligt överviktig men hade inte en vikt som passade min lilla korta kropp. Jag skyllde i många år på kraftig benstomme men sanningen var den att jag åt chips och cola till frukost, festade mycket och hade aldrig tränat en dag i mitt liv (i princip). Så jag tog mig i kragen, köpte böcker om kropp och själ och läste allt om olika dieter. Jag tog lite av viktväktarna, lite av vad som senare skulle bli den väldigt populära GI metoden, avstod ifrån nästan alla kolhydrater under en kort 'komigång-period' och åt inget godis eller chips. Det enda jag tillät mig var att gå och dricka öl med mina klasskompisar då och då (jag pluggade i London under denna tid). Jag började springa 3 dagar i veckan och gjorde små hemma-styrkepass framför tv. Under tre månader tappade jag 17 kg och kom hem i mars med en liten petite kropp på 55 kg. Jag var ofantligt stolt över mig själv och näst efter att ha fött barn är det fortfarande det bästa jag gjort. Frågorna haglade över mig, hur hade jag gjort? Vilken diet gick jag på? Jag svarade som det var, att jag hade ändrat hela min livsstil och sättet att äta och tänka kring mat. Med stolthet i rösten.
Eftersom jag hade klarat det helt utan soppor och andra 'magiska metoder' har jag sen dess varit väldigt negativt inställd till alla slags 'metoder'. Jag har heller inte hört om någon som egentligen har lyckats gå ner och OCH behålla den vikten efter en 'kur' av något slag. Jag tror på förändring av dåliga vanor och gamla mönster. Jag tror på kunskap om kropp och själ och sambandet.
Åren gick och jag har mer eller mindre behållt mina goda vanor. Gått upp 5 kg till en trivsam vikt på 60. Men med en mammaledighetsviktökning på nästan 10 kg (OBS; inte gravditetskilon, jag gick ner nästan allt efter några veckor av sig självt) som kom sig av en kombination av att jag slutade amma, slutade promenera (eftersom det var fullkomligt snökaos i flera veckor) och fortsatte äta massa snask kände jag i mars att det var dax att vända skeppet. Jag hade slutat äta snask på vardagar, tränade en till tre gånger i veckan med inget hände. Därför blev jag nyfiken när en mycket god och smart kvinnlig vän berättade att hon gått ner 4 kg på en vecka och sen fortsatt gå ner i vikt med Cambridge metoden. Och eftersom jag alltid rackat ner på såna här saker bestämde jag mig för att sätta kött på benen. Man kan inte snacka skit om nåt man inte provat tänkte jag och såg framför mig hur jag skulle smalna av på en vecka och kunna ha alla mina fina klänningar redan påföljande helg. Jag gick till deras butik i Hornstull och blev väl möt, fick information och köpte en veckas konsumtion av pulver för en sk 'Ren kur'. Den ska ge en viktminskning på 1,5- 4 kg/vecka. Det här är min dagbok från den veckan:
Dag 1:
Första dagen kändes ok. Jag var väldigt hungrig på eftermiddagen men efter middagsdrinken kändes det ok. Jag gick på Yoga la mig kl 22. Lite Svårt att dricka allt vatten men det gick.
Dag 2:
Idag var det mycket värre. Jag tog en kopp te till frukost så jag fick dricka extra mycket vatten. Dagen gick ok, kände mig tröttare än vanligt. På eftermiddagen dippade jag rejält och kl halv fyra fick jag en grym huvudvärk. Den avtog lite efter middagsdrinken vid halv sex-tiden men känns ändå fortfarande (skrev kl 22).
ps. jag gjorde ett minispa nu på kvällen. La ansiktsmask, hällde upp ett bad, tände ljus och satte på avslappningsmusik, släckte och sjönk ner. Ljuvligt. Mår lite bättre nu faktiskt. Nu; Vatten!
Dag 3:
Förmiddagen idag var asjobbig. Var supertrött och hade jordens spänningshuvudvärk. Elsie och jag stannade hemma större delen av dagen och slöade. Hon var oxå trött. Men efter en promis/bussresa till Ringen kändes det bättre och kvällen har faktiskt varit ok. Jag har aldrig druckit så mycket vatten men ändå fortsatt vara törstig! Galet!
Dag 4:
Idag har varit ganska bra. Inte så farliga hungerskänslor. Blev lite jobbigt på fm när jag hade varit i Skärholmen och var på väg hem, det gick lite för långt mellan frulle och lunch, men det gick! Lite vatten kommer man långt med just nu. Men jag är galet sugen på lax, rött vin, parmesanost & balsamicosyrap, ägg med salt till frukost och en stor bit kladdkaka vore inte helt fel. Och latte!! En stor fet skummig latte.
Dag 5:
Mått ok idag, kände mig energisk under träningen. Dagen var bra, inte så hungrig. Lite värre på kvällen. Drömmer om mat och allt gott jag vill laga och äta.
ps. Johan säger att jag fått dålig andedräkt. En bieffekt jag visste kunde komma.
Dag 6:
Haft huvudvärk hela eftermiddagen och kvällen. Dagen var ok. Känt mig trött från och till framför allt på fm. Hungern ok. Fortfarande mycket sugen på riktigt mat (de påstår att man inte ska känna nån direkt hunger och/eller matsug vid denna tidpunkt i kuren men så är det inte för mig). Det här gör jag aldrig om.
Dag 7: Sista dagen!
Stor besvikelse. Gick och vägade mig 2 ggr på 2 olika ställen. Båda visade det depprimerande resultatet av en viktminskning på endast 2,5 kg. Och 2 av dem är bara vätska som jag kommer att gå upp igen när jag börjar äta mat. Kuren har misslycktas totalt. Fortfarande samma midjemått oxå. Inget har hänt. Jag plågade mig själv i en vecka helt i onödan. Varit hungrig hela dagen. Nu huvudvärk. Ursh. Imorgon, MAT! Hurra!
Alltså: Jag hade på kvällen av den sista kuren gått ner en halvt fjuttigt kilo (räknar bort de två jag skulle gå upp igen direkt). Det hade jag kunnat klara själv genom att bara äta nyttigt och röra på mig som vanligt (jag tränat 2-3 ggr/veckan; afro dans, core och yoga). Kuren var värdelös för mig.
Dagen efter gick jag tillbaka till stället jag köpt kuren för en 'officiell' vikt och midjemåtts koll. En yngre tjej hjälper mig att väga mig och jag hade gått ner ytteligare ett kilo över natten (detta var mitt på dagen och jag hade ätit en lätt frukost men ingen lunch ännu). Men jag var ändå besviken. Men inte så besviken som jag skulle bli när hon mätte min midja som hade ÖKAT med två centimeter! Kvinnan tittade hjälplöst på mig, kliande sig i skallen och sa att hon skulle gå och kolla med sin chef. Chefen kom och mätte om mig. Hon drog till ordentligt med måttbandet och VIPS så hade jag minskat en centimeter från utsprungsmåttet. Kanten på måttbandet skar i mitt goa fett. Jag kokade av irritation men valde 'the high road'. Jag sa att jag var besviken och inte hade fått det resultat jag hade förväntat mig. Hon erbjöd mig att komma på ett nytt besök och prata fortsatt mat och diet. Jag skulle ringa om tid. Det gjorde jag inte. Jag gick därifrån, 250 (medlemsavgift) + 470 (21 pulverpaket = 1 veckas 'mat') fattigare, men en pulveriserad erfarenhet rikare.
Jag vet hur man äter nyttigt och kan nästan lika mycket som hon om motion, näringslära, och kostens inverkan på kropp och själ. Och en sak är säker. Det finns inget som är så underbart för själen som en god måltid riktigt mat. Det kommer jag aldrig att offra igen. För det går och äta gott och nyttigt och ingen människa ska behöva plågas med smaklösa pulversoppor och milkshakes med kemsik bismak.
ps. Boken på bilden, 'Den självläkande människan' är en fantastisk källa av information om hur man ska äta och varför. Rekommenderas.
Eftersom jag hade klarat det helt utan soppor och andra 'magiska metoder' har jag sen dess varit väldigt negativt inställd till alla slags 'metoder'. Jag har heller inte hört om någon som egentligen har lyckats gå ner och OCH behålla den vikten efter en 'kur' av något slag. Jag tror på förändring av dåliga vanor och gamla mönster. Jag tror på kunskap om kropp och själ och sambandet.
Åren gick och jag har mer eller mindre behållt mina goda vanor. Gått upp 5 kg till en trivsam vikt på 60. Men med en mammaledighetsviktökning på nästan 10 kg (OBS; inte gravditetskilon, jag gick ner nästan allt efter några veckor av sig självt) som kom sig av en kombination av att jag slutade amma, slutade promenera (eftersom det var fullkomligt snökaos i flera veckor) och fortsatte äta massa snask kände jag i mars att det var dax att vända skeppet. Jag hade slutat äta snask på vardagar, tränade en till tre gånger i veckan med inget hände. Därför blev jag nyfiken när en mycket god och smart kvinnlig vän berättade att hon gått ner 4 kg på en vecka och sen fortsatt gå ner i vikt med Cambridge metoden. Och eftersom jag alltid rackat ner på såna här saker bestämde jag mig för att sätta kött på benen. Man kan inte snacka skit om nåt man inte provat tänkte jag och såg framför mig hur jag skulle smalna av på en vecka och kunna ha alla mina fina klänningar redan påföljande helg. Jag gick till deras butik i Hornstull och blev väl möt, fick information och köpte en veckas konsumtion av pulver för en sk 'Ren kur'. Den ska ge en viktminskning på 1,5- 4 kg/vecka. Det här är min dagbok från den veckan:
Dag 1:
Första dagen kändes ok. Jag var väldigt hungrig på eftermiddagen men efter middagsdrinken kändes det ok. Jag gick på Yoga la mig kl 22. Lite Svårt att dricka allt vatten men det gick.
Dag 2:
Idag var det mycket värre. Jag tog en kopp te till frukost så jag fick dricka extra mycket vatten. Dagen gick ok, kände mig tröttare än vanligt. På eftermiddagen dippade jag rejält och kl halv fyra fick jag en grym huvudvärk. Den avtog lite efter middagsdrinken vid halv sex-tiden men känns ändå fortfarande (skrev kl 22).
ps. jag gjorde ett minispa nu på kvällen. La ansiktsmask, hällde upp ett bad, tände ljus och satte på avslappningsmusik, släckte och sjönk ner. Ljuvligt. Mår lite bättre nu faktiskt. Nu; Vatten!
Dag 3:
Förmiddagen idag var asjobbig. Var supertrött och hade jordens spänningshuvudvärk. Elsie och jag stannade hemma större delen av dagen och slöade. Hon var oxå trött. Men efter en promis/bussresa till Ringen kändes det bättre och kvällen har faktiskt varit ok. Jag har aldrig druckit så mycket vatten men ändå fortsatt vara törstig! Galet!
Dag 4:
Idag har varit ganska bra. Inte så farliga hungerskänslor. Blev lite jobbigt på fm när jag hade varit i Skärholmen och var på väg hem, det gick lite för långt mellan frulle och lunch, men det gick! Lite vatten kommer man långt med just nu. Men jag är galet sugen på lax, rött vin, parmesanost & balsamicosyrap, ägg med salt till frukost och en stor bit kladdkaka vore inte helt fel. Och latte!! En stor fet skummig latte.
Dag 5:
Mått ok idag, kände mig energisk under träningen. Dagen var bra, inte så hungrig. Lite värre på kvällen. Drömmer om mat och allt gott jag vill laga och äta.
ps. Johan säger att jag fått dålig andedräkt. En bieffekt jag visste kunde komma.
Dag 6:
Haft huvudvärk hela eftermiddagen och kvällen. Dagen var ok. Känt mig trött från och till framför allt på fm. Hungern ok. Fortfarande mycket sugen på riktigt mat (de påstår att man inte ska känna nån direkt hunger och/eller matsug vid denna tidpunkt i kuren men så är det inte för mig). Det här gör jag aldrig om.
Dag 7: Sista dagen!
Stor besvikelse. Gick och vägade mig 2 ggr på 2 olika ställen. Båda visade det depprimerande resultatet av en viktminskning på endast 2,5 kg. Och 2 av dem är bara vätska som jag kommer att gå upp igen när jag börjar äta mat. Kuren har misslycktas totalt. Fortfarande samma midjemått oxå. Inget har hänt. Jag plågade mig själv i en vecka helt i onödan. Varit hungrig hela dagen. Nu huvudvärk. Ursh. Imorgon, MAT! Hurra!
Alltså: Jag hade på kvällen av den sista kuren gått ner en halvt fjuttigt kilo (räknar bort de två jag skulle gå upp igen direkt). Det hade jag kunnat klara själv genom att bara äta nyttigt och röra på mig som vanligt (jag tränat 2-3 ggr/veckan; afro dans, core och yoga). Kuren var värdelös för mig.
Dagen efter gick jag tillbaka till stället jag köpt kuren för en 'officiell' vikt och midjemåtts koll. En yngre tjej hjälper mig att väga mig och jag hade gått ner ytteligare ett kilo över natten (detta var mitt på dagen och jag hade ätit en lätt frukost men ingen lunch ännu). Men jag var ändå besviken. Men inte så besviken som jag skulle bli när hon mätte min midja som hade ÖKAT med två centimeter! Kvinnan tittade hjälplöst på mig, kliande sig i skallen och sa att hon skulle gå och kolla med sin chef. Chefen kom och mätte om mig. Hon drog till ordentligt med måttbandet och VIPS så hade jag minskat en centimeter från utsprungsmåttet. Kanten på måttbandet skar i mitt goa fett. Jag kokade av irritation men valde 'the high road'. Jag sa att jag var besviken och inte hade fått det resultat jag hade förväntat mig. Hon erbjöd mig att komma på ett nytt besök och prata fortsatt mat och diet. Jag skulle ringa om tid. Det gjorde jag inte. Jag gick därifrån, 250 (medlemsavgift) + 470 (21 pulverpaket = 1 veckas 'mat') fattigare, men en pulveriserad erfarenhet rikare.
Jag vet hur man äter nyttigt och kan nästan lika mycket som hon om motion, näringslära, och kostens inverkan på kropp och själ. Och en sak är säker. Det finns inget som är så underbart för själen som en god måltid riktigt mat. Det kommer jag aldrig att offra igen. För det går och äta gott och nyttigt och ingen människa ska behöva plågas med smaklösa pulversoppor och milkshakes med kemsik bismak.
ps. Boken på bilden, 'Den självläkande människan' är en fantastisk källa av information om hur man ska äta och varför. Rekommenderas.
7 kommentarer:
Tack så mycket för den informationen! Då slipper jag att gå på den minan själv :) Bra skrivet :)
jag håller med om den självläkande människan, den öppnade verkligen ögonen för mig för ca 10 år sedan. Sen fick jag iofs anorexi men det kan jag inte beskylla boken för:) Lycka till med kilona, jag kämpar snarare med formen!
Visst kan man gå ned på pulver men det är så himla mycket nyttigar, bättre och mer långvarigt att göra det på rätt sätt som du säjer.
Jag "pulvrade" själv för några år sedan. Det vankades klassträff och jag ville vara smal, snygg och lyckad. Och ned, det gick jag. 10 kg på en månad ungefär. Var himla nöjd på den där klassträffen, men sen gick jag fort upp alla kilon igen.
Så kort sagt: Jag tycker som du! Man ska vara rädd om kroppen!
Och så bara en liten parantes: Jösses vad man blir lurad av på bloggar! :-) Trodde att du var lååång men så läser jag nu att du är 1.60. Det är så kul hur man bildar sej en uppfattning genom bloggen som inte alltid stämmer.
själv har jag tappat ganska så precis 45kg genom att använda mig av det där sunda förnuftet, äta så ren mat som möjligt, dra ner på kolhydraterna och skippa excesser. inga dieter, metoder eller piller - bara träning och kalorikoll. visst tog det tid, inte ohemult länge men alldeles lagom och jag kunde under tiden bygga muskelmassa istället för att späka bort den...
och då har jag inte pendlat något heller, det gick rakt nedåt och jag har lyckats hålla denna (normalvikt) utan några som helst problem.
att jag låtit processen ta lite längre har dessutom visat sig vara en vinst i sig. visst har jag inte samma elasticitet i huden som under tonåren, men bristningarna till trots så har den faktiskt dragit tillbaka sig hyfsat bra.
att min livsstil nu innefattar löpträning och ashtangayoga fem dagar i veckan är kanske det största plusset. jag mår så oerhört bra, psykiskt och fysiskt, av ta den tiden för mig själv.
förändring för livet, liksom. heja dig!
Det finns inga genvägar. Det gäller att ändra sin livsstil, det gäller att om inte avstå så minska på saker och ting. Det gäller att röra sig, framför allt mer än man gjort innan man ställt sig på vågen. Långvarig stress, ohälsosamma arbetsmiljöer, ohälsosamma relationer, det är mycket som kan leda till viktuppgång. Själv skulle jag aldrig kunna gå utan mat för att gå ner i vikt. Man är A och O för människans välbefinnande, det är dock inte chips och coca-cola och godis och glass. :) Jag är övertygad om att du kommer uppnå bra resultat när du tar tag i din livsstil som du gjort en gång förut. Själv är jag också på väg dit, ändringar ändringar. :)
Mange på min jobb spiser Nutrilett-bars istedenfor mat. Og jeg tenker at det ser så utrolig kjedelig ut. Liker de ikke god, sunn mat og grønnsaker? Det må da være mye bedre for kropp og sjel.
tack för alla era kommentarer och åsikter om detta. och lycka till ni som liksom jag lägger om gamla ovanor!
Skicka en kommentar