Jag måste erkänna att det är ganska skönt med en vanlig trist jävla tisdag.

Jag är en sån där jobbigt människa som hyschar folk som säger 'Nej, nu är det lite för varmt, kan det inte regna ett par dagar nu?' när det är en 31 gradig varmt sommardag i Sverige. Man 'får' inte önska lite kyligare temparatur, för tänk om önskan slår in (som de så ofta gör) och det blir kallt och sen aldrig varmt igen? Huah, hemska tanke! Jag är medveten om hur larvigt det är, men fortsätter ändå, som en bad- och värmesökande robot; inte för att jag vill, men för att jag är byggd så.
Men så plötsligt (har jag blivit gamal?) idag, så känns det ganska... skönt. Skönt att det inte är strålande sol och badväder. Att det regnar så att man måste stanna in och se på film, eller högst, rusa under ett paraply iväg på nån biofilm man suktat efter i veckor men inte gått och sett för 'det är ju så fint väder, ska vi inte ha picknick i en park istället?'. Att varje kväll inte behöver vara en fest, utan kan få vara en vanlig trist jävla tisdag.
Välkommen trista tisdag. För vem vet hur länge det varar? Snart kanske vi sitter här med solen gassande genom fönstret och tvingas ner och bada igen. Huah! Nej, hoppas det fortsätter så här, så man hinner trista ur sig ordentligt! (eftersom önskningar slår ju så ofta in)