Sista toakorten

Idag är sista dagen. Det betyder sista dagen för toakort på detta stället. Vem vet. I framtiden kanske jag hittar en annan toalett att föreviga mig själv på. Jag har just blviit bjuden på fin långlunch av kollegorna, fick presentkort på barnaffär och allt. Toppengulligt tycker jag. Mer än jag forväntat mig. Jag gick till jobbet idag för sista gången i klänning från Gina Tricot, bolero från HM och de gamla vanliga tajtsen och stövlarna...

Hej då toalett. Du har varit ett bra stativ trots allt.

Inte 'som vanligt'

Gårdagen:
Ont, ont, ont.
I magen, på magen.
Det känns som något är fel den övre delen av magen, dvs där tarmar och magsäck trängs nu när bebisen tar över.
Parvel verkar må bra. H*n boxar, dansar och gör kullerbyttor i magen. Jag tar det som ett tecken på att h*n mår bra. Eller vill h*n ut?
Blåmärkena på insidan från Parvels hallabaluu är en smärta, men det är mer än så.
Igår gick det nästan inte att ta sig hem.
Väl hemma la jag mig i soffan och sov i 2 timmar. Inte en sån bra ide eftersom jag då inte kan somna på kvällen.

Jag hoppas att det ska gå bättre idag.
Det är sista dagen och efter jobbet gravidyoga.
Härligt.

(Och ja, jag kommer kontakta och prata med min BM. Idag.)

Läs mer om mina första månader som gravid på tvarodastreck.blogspot.com

One womans bumpband is another womans skirt

När jag köpte mitt 'bumpband' på Topshop tillsammans med nya jeansen i helgen så berättade killen i kassan att Natasha Peyre hade ringt och lagt undan typ 13 stycken bumpbands. Som hon använder som kjol. Han skrattade och sa att vissa inte kunde läsa. Jag skrattade. Men sen kom jag på att det var väl vädligt kreativt av henne. Om ingen tillverkar tillräckligt korta kjolar så får man hitta en annan lösning. Och det gjorde hon.

Jag tänker dock fortsätta använda det som det är tänkt. På 'bumpen'.

Hej tält!

Idag har jag ont i magen. Som 'vanligt'. I magen och på magen.

Ska bli så skönt att inte jobba mer efter tisdag.

Jag behöver vila något galet mycket.

Kollega sa att det nästan inte syns att jag är gravid i min topp idag.

Själv tycker jag att jag liknar ett tält. Men ett fint blommigt tält.

.

Top: Ellos.se

Armband & stölvar: 2a hand

Jeans: Topshop Maternity (nya!)

Under: 'bumpband' från Topshop

På den fula 90tals strykbrädan

Där ligger våra fina pojkar allra helst.

Med sina ben utsträckta.

Och tassarna ihoprullade så där vansinnigt gulligt.

.

Det är kärlek i vardagskostym.

Att inte kunna

Det är otroligt frustrerande att inte kunna gå. Att få ont och sammandragningar av att att gå till tunnelbanan. Att få ont av minsta stress eller trötthet. Idag fikade jag med min vän K och efter det gick jag hem sov i två timmar. Det är enda sättet att orka göra mer än en sak per dag. Efter tuppluren kom mina mamma, moster och kusin hit och fikade med mig och partymannen. Att inte kännas sig tillräcklig för dem nu när de förlorat en älskad är en jobbig, stressande och sorglig känsla. Jag kan inte gå och jag kan inte trösta nog.

Jag önskar jag kunde springa och hämta tillbaka honom, han som blev stulen från oss.

Kort och gott

Idag är en bättre dag.

Sorgen finns alltid där, men idag känns det inte så deppigt som igår.

Randig linne/klänning: Gina Tricot

Kofta: HM

Tajts: HM

Skor: Converse

Väska: 2a hand

Nyckelkedja som halsband: HM

Önskelista från en blivande mamma

Efter gårdagens extremt intressanta läsing av alla era kommentarer så surfade jag runt på nätet och letade fina ekologiska bebiskläder. Mina vänner som är nyblivna föräldrar säger att man inte ska köpa för mycket kläder eftersom man får en massa bebiskläder i present i början (Det beror väl såklart på vad för slags familj och vänner man har, men jag tror att hon kan ha rätt i mitt fall). Det jag såklart oroar mig för är att om det blir en flicka så blir det rosa bodys med fjärilar och blir det en pojke blir det blå bodys med bilar på. Men det vet ju ni vid det här laget. Men frågan är vad min familj och vänner skulle köpa? För att underlätta har jag här gjort en liten önskelista. Nu läser nästan ingen av mina vänner, familj eller släktingar min blogg så det hjälper föga. Men en kan drömme!

från ekogardroben

från pemberly


från petitpure

från petitpure

från edvina

tröja och byxor från ecoloco

från by the sea

från ecoloco

från ekogardroben

från petitpure



En jättebra samlingssite för ekologiskt levende är asfaltsblomman.se. Där har jag hittat alla siter ovan. Alla är mer eller mindre ekologiska, men tyvärr finns den klassiska könsindelningen i kläderna på många av siterna. Jag har valt ut det jag skulle sätta min son/dotter. Vill du läsa mer om mina första månader som gravid så finns det på tvarodastreck.blogspot.com.

Ang: Pojke eller flicka? Välj NU för fan.

Vad härligt med ert engagemang och åsikter!

Fortsätt gärna dela med er av era tankar och känslor kring detta.

Kram

Alma

Suddigt och klart

Vissa dagar spelar det inte roll hur mycket kläder och hur kul det är att vara gravid, jag hittar inget jag känner mig fin i med magen. Så är det bara.

Då blir det suddigt och surt.

Jag känner mig lite nere idag. Jag bär omkring på sorgen varje dag men ignorerar den ofta. Men det är som om det bubblar i mig just nu. Att jag snart måste så ligga och gråta hysterisk ner i kudden. Låta allt bara skjuta ut ur bröstkorgen. Och jag haft för mycket för mig. Hemma ser det ut som ett bombnedslag. Jag har inte ätit middag hemma på flera dagar. Nu får det vara nog. Ikväll ska jag vara hemma, ta det lugnt och plocka lite. Annars går jag sönder. Bebis först. Allt annat sen.

Pojke eller flicka? Välj NU för fan.

Igår var jag inne på HM och skulle köpa lite kläder i present till en av mina bästa kompisars fina dotter som fyllde 1 år. Det är en stor dag och hade jag inte redan gått på reservbatterierna så hade jag svängt runt halva stan i jakt på fina kläder till henne. Nu gick inte det så jag fick nöja mig med HM. Och det är i vanliga fall en av mina favoritaffärer så det gjorde inte så mycket.

Tills jag gick in på barnavdelningen. Jag hade faktiskt inte varit därinne förut eftersom jag hellre tittar och handlar secondhand eller ekologiskt via nätet. Jag fick lite av en chock. På väggarna var det klart och tydligt indelat i åldrar och storlekar och... kön. I pojkarnas hörna var det blått och svart. I flickornas hörna var det rosa och vitt. I alla ålderskategorier. Redan från spädbarnsåldern ska flickor bära rosa HelloKitty jeans och pojkarna blå bil-tröjor. 'Lär dig vilken kategori du tillhör. Snoppar till höger och snippor till vänster (när vänjer man sig förstesten vid det ordet, snippa?)! Flickor till rosa och pojkar till blått!' Varför är det sån hets på att stoppa in barnen i kategorier och könsfack? Förr eller senare kommer de att förstå att ute i samhället görs det skillnad på tjejer och killar och det är sorgligt nog. Måste det tryckas ner i halsen på dem som 2 månaders bebisar oxå? Jag får en och annan arg blick när jag säger det här, men jag får lite smått panik av att se en liten bebis i rosa kläder med rosett i håret i en rosa vagn. Jag har förstått att många drömmer om att få klä upp sin lilla dotter till princessa men jag får ångest av hela den könsindelningen. Det är klart att man kan få sätta på sin dotter en rosa tröja eller klänning ibland. Det är inte det jag är emot. Men inne på HM var det väldigt tydligt att flickor hade sin avdelning och pojkar hade sin. Det ÄR skillnad. Från början. Och jag vill inte uppfostra min dotter/son till att behöva välja avdelning. Jag vill att hon/han ska kunna springa fritt bland kläder och leksaker. Rosa, blått, beige, svart, rött, orange, grått, vitt! Välja bland Lego, My litle pony, målarfärger, gosedjur helt utan gränser och reglar för vad man ska leka med.

Jag visste såklart redan innan jag gick in på HM att det fanns den här typen av indelning av könen redan i låg ålder, men jag hade inte väntat mig att få det så 'svart på vitt' inne i en modern och världsomspännande butik som HM. De sjönk som en sten i mina ögon.

Fråga:

En flicka kan komma till dagis i en blå tröja och jeans. Men skulle du låta din son gå till dagis i en rosa princessklänning? Hur tänker du? Låt mig gärna veta!

Nonsillisar

Tog massor av helbilder idag och på ALLA såg jag ut som en trotsig huligantonårsbrud på smällen. Det enda som stämmer med det är att jag är på smällen. Så jag fick välja den helbilden jag fånade mig på, eftersom det var den enda som kom i närheten av mitt riktiga jag. Ruggigt nära. Idag matchas det järnet, läppstift, armband, halsband, linne... I like it. PÅ mig från topp till tå: Kavaj: ellos.se, linnen vitt & rött: lån av kompis, halsband: 2a hand & från The Mine, armband: 2ahand & present, jeans: Target USA, stövlar: beyond retro.

.

Och så bjuder jag på en äkligt nära närbild på mina läppar. Med massor av läppstift, helt silikonfria.

Läs mer om mina första månader som gravid på tvarodastreck.blogspot.com

WhatAlmaSminks

Jag använder nästan inget smink. Jag använder bara mascara och lite rouge ibland. Jag har ingen foundation, inget puder. Jag har heller inte felfri porslinshy. Det är en blandning av att jag är lat samt att jag inte tycker om det. Men jag har börjat gilla att sminka ögonen sista tiden. Jag är inte så bra på det, men det är kul. Jag drar lite kajalpenna runtom och borstar på lite brun ögonskugga. Inget underlagskräm eller primer eller vad det heter (jag köpte en sån en gång men när det hade legat halvfull i sminkväskan i 4 år så slängde jag den). Och så har jag mitt läppstift som jag köpte häromveckan. Det är kul. Ska komma ihåg att sätta på det lite oftare. Men allt det här om foundations & sånt är inget för mig, i alla fall inte just nu.

Jag lägger däremot ganska mycket pengar på ekologiska, naturliga hudvårdsprodukter istället. Och sen lägger en ljuvlig ekologisk houngsansiktsmask (smetas in i ansiktet direkt från burken-rekommenderas!) när jag badar. Häller ekologisk olivolja i badet en gång i veckan och behöver därför sällan smörja in kroppen med lotion. Det är mina skönhetstips. Man blir inte felfri och 'retuschsnygg', men ack så len och glad.

ps. Jag är tyvärr urkass på att plocka ögonbrynen, så det ser mest ut lite hur som haver. Därav lång lugg. Eller inte.

Ros1

Kjol: GinaTricot

Tröja, tajts & skarf: HM

Skor: Converse

Skarf som rosett som halsband är kul.

Finaste finste

(ursäkta dålig mobilbild, ska ta bättre längre fram)

Igår blev vi hastigt med barnvagn. En vacker blå 70-tals vagn i ett manchesterlikannde tyg. Dyr, men i fantastisk skick och så obeskrivlig vacker! Den fanns i en förort till Stockholm, så vi åkte tunnelbana hem. Det kändes konstigt. Först bara att ha en barnvagn. Sen att åka runt med en tom barnvagn. Folk måste trott vi var två freak...

Läs mer om mina första månader som gravid på tvarodastreck.blogspot.com

Detaljer och en växande mage

Parvel växer och verkar må gott.

I helgen har det varit full fart i magen. H*n gillar när jag är ledig.

Finaste delen på klänningen.

Pumps och strumpbyxor.

Har överdoserat leggings/tajts och mina stövlar sista tiden.

Annars.

Jag ska gå hem tidigare resten av mina jobbdagar

(bara några få kvar nu) och ta det väldans lungt i största allmänhet.
Och.

Sorgen är svart och obegriplig.

Men jag kan inget annat göra än att försöka ge mig andhål att sörja.

Ska verkligen försöka.

I am so NOT Vouge

Haha, ingen av mina bilder på jobbdatorn såg minsta cool och snygga och vouge-ig ut när jag försökte göra ett vougeomslag på photofunia.com. Mina toalett kort är helt enkelt inte vougematerial. Men så är jag ingen toppmodell heller, och försöker inte se ut som någon heller på bloggen heller. Men det fanns en massa andra funktioner som jag ska testa. Istället för att jobba? Ja, kanske :)

Fotografen talar

Jag längtar efter att börja fota i vår nya lägenhet.

Allt ljus.

Åh!

LJUS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Toakort i all humoristisk ära, men varken färger eller former kommer tills sin rätt...

Här och nu

Ena stunden är man här.

I nästa är man borta.

Hanna på smällen?

Inatt drömde jag att Hanna Fridén var gravid. (Jag känner inte henne, men läser hennes blogg då och då. Det är andra gången jag drömmer om henne, jag undrar vad det är med henne som lämnar sånt avtryck att jag drömmer om henne?!) Vi gick i samma skola (vet inte vad det var för skola) och hon kom fram och sa typ 'Hejhej, jag är oxå gravid'. Vi pratade en stund innan jag la handen på hennes mage. Sen fick jag tokångest över att jag rört vid hennes mage, eftersom jag själv tycker att det är lite konstigt att folk går och tar på gravida kvinnors magar som om de vore allmän egendom. Hon verkade tycka att jag var ett freak redan innan jag la handen på hennes mage och la inte större vikt vid det. Men jag gick omkring med ångest resten av drömmen och när jag vaknade fortsatta det. Inte över att jag la handen på hennes mage (det hade jag glömt) men över min jobb och pluggsituation efter mammaledigheten. Jag vet inte varför. Det har varit lugnt hur länge som helst, asskönt. Men nu plöstligt var jag tvungen att lösa min situation i framtiden, från sängen, innan det ens hänt. Jag hatar det med mig. Att jag stressar upp mig över saker jag ändå inte riktigt kan kontrollera...

Och varför drömmer man om människor man inte känner? Nån som vet? Är jag avundsjuk på Hanna? Är jag hemligt kär i henne? Varför smyger hon in i min hjärna och stökar, utan att hon vet om det?

Just det

Såg om en av mina favorit filmer i helgen, '12 monkeys'. Har du inte sett den så rekomenderar jag den starkt. Iallafall om du gillar sci-fi, tidsrese-filmer, framtidsfilmer eller bara filmer med udda detaljer och sjukt bra story. Jag hade glömt bort hur galet bra och inspirerande den är. Ska se om snart igen.

Bild lånad härifrån.

46 kvm skönt

Hemma igen. Åh så skönt.

Hunnit med följande:
-Hälsa på min fina vän soffan&filten (som när jag är hemma spenderar den mesta vakna tiden med).
-Konstatera att jag glömde frysen öppen innan jag åkte till jobbet i fredagsmorse så den stått öppen hela helgen (hurra för glömskan!).
-Kissa i 200 år (vägrar kissa på tåget).
-Packa upp mina loppis fynd (visar när de är diskade och fina).
-Kolla in vad några av mina favoriter Clara, Miri, Joanna, Helena och Kajsa haft för sig i helgen (fast Kajsa pratade jag i telefon med idag, men var så mätt och däst efter megalunchen hos partymannens föräldrar att jag knappt fick ur mig nåt vettigt).
-Packa upp min del av packningen (hade knappt med mig nåt).

Bara en vecka och 2 dagar kvar att jobba. Så j*vla skönt det ska bli att vara 'ledig'. Jag känner på en gång hur mycket bättre jag och magen mår av att läsa tidningar, kolla på film och vila-vila-vila. Tacksam över hur det hela löste sig ändå.

Resfredag

Idag åker vi norrut. Jag reser i

Klänning: Myrornas Sundsvall

MamaTajts: HM
Skor: Skopunkten

Sjal: HM

Kofta: Lindex

Om det bloggas dåligt i helgen så beror det på att jag mest ligger och softar, pussar på Partymannen och klappar på magen. Hoppas ni får en fin helg. Kram

Svar?

BM kollade mig, bebisen och magen, allt såg bra ut. Mina värden var toppen, min viktuppgång jättebra och vi fick höra bebisens hjärta slå, och det lät så bra så bra sa hon. Så berättade jag om alla krämpor och smärtor. Hon trodde inte det var magkatarr, det är inte urinvägsinfektion eller foglossning osv osv. Hon frågade hur länge det hållt på. Jag svarade ett par veckor drygt, men då sa Partymannen att de blivit värre sista veckan. Sen min moster man dog.
.
Att jag inte fattat det själv.
.
Stressen, sorgen, att jag inte låtit mig själv sörja. Att jag nästan bara pratat om annat och undvikt att tänka på det. Det psykiska blir fysiskt.
.
Nu ska vi åka bort i helgen, upp till Partymannens föräldrar. Jag ska ta det lugnt och känna efter. Om det inte blir bättre så ska jag kolla om jag kan förkorta mina arbetsdagar fram tills att jag slutar. Blir det värre så får jag väl sjukskriva mig... Men det hoppas jag verkligen inte. Inte för att jag så gärna vill jobba, utan för att jag verkligen inte vill att det ska bli värre.

Livat under

Igår på vägen hem fick jag så ont att jag knappt tog mig till tunnelbanen. Det gjorde ont i underlivet, på magen och lite varstans på diffusa ställen. Eftersom jag uteslutet foglossning och inte har halsbränna., och alla andra välmenande tips, så vet man helt enkelt inte vad man ska tro. Jag klarar rätt mycket smärta. Jag är van vid att det gör ont. Men nu för tiden så måste jag tänka på att det inte bara är jag längre. Parvel väljer ju inte att gå och hämta ut körkort, stressa, känna sig otillräcklig för släktingarna som förlorat en nära, gå och jobba osv. Parvel vill helst att jag ligger platt på ryggen. Då blir h*n glad och boxas och sparkas. Så jag ringde MVC och de är så supersöta där. Hon jag pratade med sa att jag gärna fick komma upp. Jag ringde Partymannen som just kommit hem, vände och mötte upp mig. En kort stund senare fick jag lägga mig på en säng och hon kollade, lyssnade och meddelade att bebisen iaf verkade må bra. En del av smärtorna (som den när underlivet känns som om det ska ramla ut) är normal (what the f*ck!?). De andra hade hon en misstanke om, men ville att min BM, som vi ska träffa idag kl 16, skulle säga vad hon trodde innan åtgärd vidtags. Så nu hoppas jag få ett svar idag och få hjälp. Jag kan ju inte ligga platt på mage i 3 1/2 månad... Eller kan och kan. Måste jag så gör jag det. Men helst. Inte.

Jag utelämnar medvetet detaljerna om vad det kan vara. Så berättar jag istället vad jag vet (eller vad de tror) ikväll/imorgon.

Läs mer om mina första månader som gravid på tvarodastreck.blogspot.com

Polarn

Idag ser jag ut som en reklamfilm för Polarn och Pyret.

Men jag gillar massa ränder ihop.

Så de så.

.

.

Top & väst: HM

Kjol: GinaTricot
Rött armband: Present

Väska & stövlar: 2a hand

Silver armband: The Mine

Bystigt

Man får en rejäl urringning i min nya fina gråa GinaTricot-klänning...

Graviditetssnack:

Idag skulle jag gå och hämta ut mitt nya körkort. Jag hade en halvtimme kvar på lunchen och tänkte att det räckte gott och väl. Men jag glömde visst bort att jag är gravid och inte kan gå mer än 10-20 meter innan det känns om om mitt underliv håller på att dras ut nedifrån... (asskönt, jag lovar). Så det som normalt tar runt 15-20 minuter fram och tillbaka tog nu 50 minuter! Och magkatarren... är det en magkatarr? Fuck know. Vi ska till MVC imorron, får prata med dem igen. Har köpt Losec men vill inte knapra skitmedicin i onödan. Så. Det var allt.

Läs mer om mina första månader som gravid på tvarodastreck.blogspot.com