En del platser gör en varm innuti.
Som om man hittat en liten dörr som leder rakt in i barndomens mjuka famn.
Där minnena är fler än myrorna i stacken vid tallen där gungan hängde.
Där jag kan sluta mina ögon och höra samma ljud idag som för 25 år sen.
Där golvplankorna sett mina fötter växa från spädbarn till vuxen.
Där tallarna och enarna och björkarna och jag växt oss stora, sida vid sida.
Där jag upplevt allt mellan våfflor, smärta, glädje, krocket, ångest, blåbärplockning, livlust, stickor och fiskelycka.
Där jag skrattat och gråtit, pratat och sovit, älskat och hatat, förlåtit och förträngt.
Det här är min bästa plats.
Det är egentligen inget speciellt. En 50-tals stuga påbyggd på 70/80 talet. Renoverade lite då och då. Ett utedass som luktar bajs. Slitet och lite underligt möblerat av min faster som bor där 3 månader per sommar och resten av året i Florida. Men jag älskar det. Jag älskar att havet och bryggan är 2 minuter ner. Att jag hittar överallt. Att köra båten över. Att sitta på altanen och dricka morgonkaffe. Att det finns blåbär på hösten. Att jag kan åka ut dit närsomhelst.
Jag älskar att se katterna leka därute. Men ännu mer. Längtar jag efter att få ta ut mitt lilla barn dit. Att se h*n leka på gräsmattan, tulta på altanen, bada i vattnet.
Jag hoppas att jag alltid, alltid kommer att få vara där ute. Få må så gott som jag gör när jag är där. Det är en lyx som jag vet hur lyckligt lottad jag är, som har.
Den här Ärtan sov i princip hela vägen fram och tillbaka från Dalarna.
Den här lilla skrutten hatar buren men säger inte pip. Bara andas snabbt, blir våt om nosen och ser ynklig ut.
Den andra lilla korven mår bättre men piper så fort jag och Johan pratade (vi lyssnade på 'Flickan som lekte med elden' båda hållen).
Elsie fick en fin mobil av en god vän till mig, men den som är mest kär i den är Sigge.
Både Sigge och Orvar älskar att sova inne i vår garderob. När vi insåg att det var svårt att hindra dem att lägga sig på våra kläder så ändrade vi oss efter dem istället. Saker vi sällan använder fick ligga underst och en filt över det för killarna att ligga på. De älskar det. Det är väl lagom mörk och mysigt där inne. Och så dinglar det lite tygbitar från mina kläder ner. Vem skulle inte vilja ligga och glo upp på mina kläder?
Partymannen hade skrivit ett urgulligt brev till
Sigge tyckte att pappret var roligare än presenten.
Det är egentligen inget speciellt. En 50-tals stuga påbyggd på 70/80 talet. Renoverade lite då och då. Ett utedass som luktar bajs. Slitet och lite underligt möblerat av min faster som bor där 3 månader per sommar och resten av året i Florida. Men jag älskar det. Jag älskar att havet och bryggan är 2 minuter ner. Att jag hittar överallt. Att köra båten över. Att sitta på altanen och dricka morgonkaffe. Att det finns blåbär på hösten. Att jag kan åka ut dit närsomhelst.
Jag älskar att se katterna leka därute. Men ännu mer. Längtar jag efter att få ta ut mitt lilla barn dit. Att se h*n leka på gräsmattan, tulta på altanen, bada i vattnet.
Där ligger våra fina pojkar allra helst. 
Så här låg de och mös igår kväll på en säng, omslingrade mitt emot varann. Då brister hjärtat av kärlek.
På begäran kommer här flera bilder på mina fina kissekatter som jag älskar hejdlöst och rätt vansinningt mycket. Jag skulle kunna starta en ny blogg med bara bilder på dem. Men det ska jag inte. Jag lovar.
