Åh. Herregu vilken helg.

Jag var så trött igår kväll att jag inte visste vad jag skulle göra av min kropp. Höll mig vaken tills strax efter 21 då jag föll ihop på kudden och flög in i drömmarnas land (där jag var i vecka 40 och försökte få igång förlossningen, åt massor av glass och åkte konstiga tåg, bland annat). Igår var förutom min Pappa och hans fru, även min fina vän K med och hjälpte till. Vi fortsatte strippa väggar, Partymannen fortsatte på lilla sovrummet, jag, K och pappas fru gick loss på vardagsrummet. Pappa fortsatte greja i köket. Vi hade elkillar på plats som drog om sladdar och fixade. Det kändes som vi fick mycket gjort i helgen. Nu är jag glad att det är vardag, jag ska ligga på soffan hela dagen (i princip) och vara gravid. Igår fick jag ont på efm och det ska jag undvika. Men det är så svårt, för det är ju så roligt. Man vill ju hjälpa till. Men jag tar inte ut mig, alla har förståelse och vi har tagit med en vilstol som jag utnyttjar mycket. Men nästa lördag kör vi igen, med hjälp av Pappa och hans fru igen. Pappa är lite arbetsledare och det är så skönt. En lyx att ha någon på plats som gjort det här förut. Jag och partymannen har insett hur lost vi hade varit annars. Tack för min Pappa, hans fru, min bror, min vän och alla andra snälla människor som kommer hjälpa oss. Tack.