Inatt har Elsie och jag sovit hos mormor som tog natten, jag sov i ett annat rum och fick en god nattssömn! Och nu har det bestämts att Elsie ska sova en natt till, utan mig. Jag och Johan ska på depeche mode ikväll och sen sova själva hemma för första gången sen hon föddes. Spännande..!
Två nätters sömn i rad, jag kommer vakna som en ny människa :)
Ps. Favoriten är min 13-åriga lillebror. Hon skiner upp som en sol när han kommer in i rummet. Kärlek!
söndag 31 januari 2010
Barnvakten och favoriten
lördag 30 januari 2010
God morgon? Nja...
Det går nog bättre och bättre om nätterna. Men vissa mornar vill damen kliva upp före 06. Inte ok. Inte skönt. Idag är en sån morgon. Tur för henne att hon är förbannat söt.
fredag 29 januari 2010
Dagens Elsie
Himla tjejiga var vi båda idag. Elsanpälsan i rosa manchester och röda strumpbyxor.
Nu sover hon. Söt är hon. Jämt.
80talsrosa
Ny reakofta från indiska
Tajts från monki
Linne från gina tricot
Benvärmarna är gamla och tyget från ohlssons tyger
Nu går vi på babysim. Tjo.
torsdag 28 januari 2010
Jag önskar mig just nu
-En weekend resa till en romantisk stad med Johan (och Elsie hemma i tryggt förvar hos tex Mormor)
-Ett nytt badrumsskåp
-En batterilivstidsförlängare till min Iphone
Bara så där. Av ingen anlednings alls.
tisdag 26 januari 2010
Utrotningshotad; Dagens outfit
GeoTagged, [N59.31037, W18.05527]
Klänning; secondhand
Kofta och tajts; hm
Klycha
GeoTagged, [N59.31113, W18.05672]
Nu är det dax att erkänna. Att få barn är det bästa som hänt mig. Och att leva med Johan förstås. Utan honom, inga barn. Och sen är han förstås jordens finast man.
Men. Mammahood rocks. Klychigt men sant. I löv it.
måndag 25 januari 2010
Fina saker
Elsie sover nu sen två nätter tillbaka i eget rum. Det har sina fördelar, man kan ligga och läsa i sängen tex. Men oxå sina nackdelar. När hon vaknar måste man resa sig ur sin varma säng och gå genom den mörka lägenheten för att trösta eller stoppa in nappen... Men vi hoppas på bättring på sovandet.
Annars har jag bakat och lagat barnmat. Båda är lika roliga! Och goda :)
lördag 23 januari 2010
fredag 22 januari 2010
En vuxen dagens
GeoTagged, [N59.31027, W18.05351]
Status:
Väst, blommor och jeans.
Babysimmad och klar.
Trött och öm efter afrodanspass på friskis.
Nu helg. Trevligt.
Välkommen tillbaka
Åh! I natt, efter en veckas strul på nätterna, sov Ärtan en hel natt! 20-07! Jag sov från 23-07 och känner mig o
Som en ny människa. Och idag ska vi på babysim. Vilken lycka!
onsdag 20 januari 2010
måndag 18 januari 2010
Gina och jag
Egentligen är jag fel åldersgrupp att handla på Gina Tricot tror jag. Men på sista tiden har de haft mycket fint och plånboksvänligt. Den här klänningen köpte jag för Elsies fest för 299 kr (tror jag). Stora puffiga ärmar och massor av spets. I likey. Under har jag ett långt linne som jag bar mycket när jag var gravid, både som linne och klänning.
Nu ska jag låta bli att blogga på ett par dagar, har massor av syprojekt som ligger och blir lidande. Men, jag kommer åter.
Sova på natten? Överskattat tycker Elsie.
Det kan gå några dagar då det går bra, hon vaknar och vill ha nappen, men somnar strax om. Sen kommer det en jävulsnatt som inatt. Hon vaknar runt 02-03 och kan/vill inte somna om. Jag blir galen efter en timme och efter två har jag förlorat förståndet och närmast apatisk. Jag vill slänga henne i väggen men det gör jag inte. Såklart. Jag vaggar lite för fort och sjunger lite hest. Säger lite surt att hon måste sova nu. Hon tittar på mig och meddelar att hon tänker skrika om jag lägger ner henne. Hon vinner. Jag sitter i sängen och riktar istället min ilska mot min älskade, som inte är så älskad i denna stund där han ligger och sover. Eller nej. Det gör han ju inte. För efter en och en halv timme inser han att det inte blir nån sömn och försöker avlasta den apatiska kvinnan. Det hela slutar med att mannen gör godnattvälling till ungen och den tillslut somnar på mammas stakars ömmande arm. Två timmar senare är det upp och hoppa. Oh joy.
söndag 17 januari 2010
Tårta för Elsie
Igår var det fest för Elsie hemma hos oss med hela tjocka släkten. Det var galet varmt, roligt, rörigt och Elsie fick helt fantastiska presenter! Åh, det var så härligt!
lördag 16 januari 2010
fredag 15 januari 2010
I finaste köket
torsdag 14 januari 2010
Hej 90 tal
GeoTagged, [N59.31039, W18.05528]
Insåg när jag klätt mig att jag satt på mig saker jag lika gärna kunde haft -92. Komiskt. Förutom koftan som inte fanns då, för den köpte jag på GT igår och den är jordens mjukaste. Min friss är oxå lite 90. Visar närbild strax...
onsdag 13 januari 2010
Vit
GeoTagged, [N59.31178, W18.05447]
Varit och blekt rötterna. Det gör så att jag ser grå eller vithårig ut. Men det blir bättre om några tvättar.
tisdag 12 januari 2010
Svinjobbigt
När den tänds springer två flickor mot varann och kramas i mitten. Lampor tänds... eller projektorer. För nu är tygerna täckta med bilder. Skådespelarna börjar tala. Något om att har kan ingen hitta dem. Fastän de vet att ingen letar efter dem. Eftersom de ligger avsupna hemma på Fridhem. Plötsligt är tygerna inte längre tyger, utan... en skog. En grön skog någonstans i Skåne i mitten på 70-talet. Och i skogen står två rädda 12 åriga flickor.
2 och en halvtimme senare har jag gråtit och skrattat. Men mest gråtit. När jag skrattat har det satt sig i halsen. Så som man skrattar åt något i försvar. Men främst har jag i 2 och en halv timme varit i Skåne, i ett bostadsområde som kallas Svinalängorna, tillsammas med Leena och Åse. Motvilligt har jag slukat varje ord när de berättat om deras mammor och pappor. Som älskar, super, lovar, gråter, slåss, sviker och försvinner. Jag vill veta, men det gör så ont att höra.
Jag vet inte hur boken är. Jag vet inte hur filmen kommer blir. Men jag vet att pjäsen var bland det starkaste jag sett och jag är så tacksam över att man vågar göra den. För den är hård och grym och hemskt. Och tyvärr alldeles sann och verklig, lika mycket idag som på 70talet.
Clara slår ett slag för nykterheten. Jag slår ett slag för verkligheten. Alkohol är en stor del av vårat samhälle. Kanske för stort för att utrota. Kanske kan vi börja med att våga prata. Om hur alkoholen kan se ut, om hur många barn som tvingas se mamma och pappa fulla varje helg, kväll eller dag. Och att den inte alltid gör det. Alkoholism är en nedärvd missbrukargen. Den kan uttrycka sig om spel, sex, knark eller cigaretter. Eller som några glas vin för mycket. Alla som dricker ett glas vin blir inte alkoholister. Men de som blir det kommer inte undan, såvida de inte själva vill det och sen får hjälp. De behövs sjukvård och kärlek för att bli fri. Men utan vilja blir det inget alls.
Men det är jobbigt. Det är jobbigt att behöva säga till sin mamma; Mamma, jag tycker inte om när du är full. Jag tycker inte om när du inte kan prata ordentligt och inte kan se mig i ögonen. Jag vill äta middag med sig och höra dig läsa gonattsaga. Ett barn ska aldrig behöva be sin mamma eller pappa om nykterhet.
Det är mitt löfte till min dotter. Aldrig ska du behöva uppleva det som Leena göra. Se det som hon ser. Däremot tycker jag Du som läser detta ska gå och uppleva det som Leena och Åse berättar. För alla utsatta barns skull. Så måste se, kanske för att våga tala om det.
Mer om pjäsen här.
Nej, det är inte december fortfarande
Man kan av detta kort få uppfattningen av att det fortfarande är december och jul hemma hos oss. Så är det inte. Almanackan togs ner efter detta kort tagits och den lilla julbonaden på väggen tas ner ikväll. Men igår kväll när jag och Elsie kom hem från en tur till Sickla köpkvarter var det fortfarande december och jul i köket.
Imorgon ska jag klippa mig och bleka håret. Idag blir den en snabbis till Ikea. Och på lördag är det kalas för Elsie. Istället för dop - förvirring.
Tre nätter and counting
I julas började vi att skjuta på nattamningen. Dvs första gångerna hon vaknade (innan kl ca 04) ammande jag inte, utan vi gosade, vyssade och tröstade henne båda två, varannan natt. Det gick sådär. Hon hade (förmodligen) nattskräck och var ledsen ibland upp till två timmar. Då hände det att jag ammade henne till sömns av ren utmattning. Men vi fortsatta med att skjuta upp amningen till ett morgonmål och veckan efter jul vart det ofta bara en 'morgonamning' varje natt, det kunde vara klockan 04, 05 eller 07 men det var iallafall bara en. Nattskräcken var tom bort ett par nätter och hon sov två nätter i rad utan att vakna och skricka. Men det återkom lagom till veckan började och Johan skulle till jobbet om dagarna. Men så, sakta men säkert så har nätterna blivit bättre och bättre och nu har jag inte ammat på tre nätter. Vi ser till att hon får massor av mat i sig innan hon somnar och hon får välling när hon vaknar och det har funkat so far.
I julas ammade jag fortfarande på dagarna, sporadiskt, men det var främst för att hon varit sjuk som vi tänkte att lite bröstmjölk kunde vara bra. Men mest fick hon ersättning, gröt (1 gång om dan) och mat (1 gång om dan). När vi kom hem så ammade jag kanske en gång på dagen men hon blir så otålig när det går så sakta att det blev svårt, hon bara ålade sig och hade sig. Hon verkade helt enkelt inte så intresserad. Men den nyintroduserade vällingen däremot, klunkade hon i sig som om hon aldrig smakat nåt så gott! Och mat och gröt är fortfarande jättekul och gott tycker hon. Nu ser henne dagar ut så här; vaknar ca 07 (det varierar tyvärr väldigt när hon vaknar allt från 0530 till 08 och är inte beroende av när hon går och lägger sig konstigt nog), får välling, en timme senare får hon gröt. Sen sover hon en sväng och när hon vaknar ca 11-12 får hon lunch, varm mat och fruktpure. Efter ett par timmar sover hon en sväng igen och sen får en ersättning 200 ml. Ibland får hon den innan hon sover, det beror på hur dagen ser ut för oss. Inget följs slaviskt. På efm får hon ibland en portion gröt (det beror på hur mycket hon sovit, vad klockan är när hon vaknat och om hon är hungrig förstås) och på kvällen ett varmt mål mat. Innan hon somnar får hon godnattvälling. Sist jag ammade på dagen var säkert 10 dagar sen. Jag saknar det inte och inte hon heller.
måndag 11 januari 2010
Om olika vätskor
Dessutom mina damer och herrar, har jag idag fått tillbaka min mens. Allt är igång igen. Det är inte ofta man blir så glad av lite blod som jag blev idag. Hurra för mens!
söndag 10 januari 2010
En trevlig kväll
GeoTagged, [N59.31046, W18.05333]
Igår gick jag och den här (nya) röda klänningen till rival och mös med min vän Simone. Barnen var hemma och mös med sina pappor medan vi frossade i olika synder så som öl och ciggaretter. Idag bor en huvudvärk i mitt huvud. Jag har bett den flytta innan 1330 då vi ska på teater.
lördag 9 januari 2010
Fejsgrejs
Har inhandlat mig en foundation. Mitt fina dermanordpuderfoundations funkar inte i den här kylan. Måste ha mer fukt. Ville ha nåt billigt men bra och har för mig att denna fått ok betyg. Återkommer med omdöme.
fredag 8 januari 2010
Mobilbloggningen som tog sin lilla tid
Har hållt på i några dagar nu men det verkar som det funkar nu. Äntligen... Det har varit dåligt med outfits sista tiden, ska försöka bättra mig på det planet. Jag är ju fin varje dag. Typ. Nu ska vi se om jag lyckas lägga upp bilder oxå.
torsdag 7 januari 2010
What ever happend to Gary?
Nu har det gått fem år. Jag tror fortfarande ibland att jag ser henne på gatan, här i Stockholm, vilket skulle vara väldigt konstigt eftersom hon förmodligen bor i London eller Polen. Jag får en kall obehagskänlsa långt ner i magen när jag ser någon med likadana glasögon eller frisyr. Hur kan denna människa fortfarande påverka mig efter all denna tid? Jag borde ha vuxit, mognat, lämnat det bakom mig. Men så är inte fallat. Igår googlade jag hennes namn och efter en stunds efterforskningar (jag älskar att försöka luska fram saker på nätet, får mig att känna mig som en grävande reporter eller en trevligare variant på Lisbeth Salander) fick jag reda på att hon bytt efternanm (gift sig?) och att hon fått en son, förmodligen under 2009. Hon gör fortfarande egna kortfilmer, som hon gjorde när vi var vänner, och driver en filmforumsite. Det verkar gå ganska bra för henne. Vilket egentligen inte förvånar mig, hon har alltid varit en väldigt ambitös person. Men inte av den beundransvärda typen som min vän Petter, utan en sådan som går över lik för att få som hon vill. Det förvånar mig tom att hon har barn. Jag fick känslan av att hon tyckte att kärlek, vänner, familj var alla saker som står i vägen för att lyckas. Det var iaf vad hon tyckte att jag inte hade tid med.
Låter jag bitter? Jag känner mig bitter. Jag kan inte förstå varför jag inte kan släppa människan och bara leva mitt liv. Men jag har en teori. Jag tror att man kan vara lycklig och olycklig på samma gång. Och jag är lycklig. Jag har en egen liten familj med Johan, Elsie och katterna. Vi bor underbart mysigt, vi har det relativt gott ställt och har fina familjer bakom oss. Dessutom så är Johan otroligt stöttande och vill att jag ska jobba med något som gör mig lycklig. Han säger ofta att han tror på mig och vet att jag kommer lyckas. Jag har fina vänner som tycker om mig och en blogg som har fantastiska läsare. Ja, detta är bara några saker som gör mitt liv fint. Och mig lycklig. Men så har vi den andra lilla biten. Den där som gör lite ont. Jag är avundsjuk på människor som har roliga jobb. Jag är bitter på en person som sårade mig för 5 år sen. Jag känner mig dum som inte skaffade mig en utbildning tidigare i livet. Jag lider av dåligt självförtroende. Det är väl egentligen roten till allt det neggiga ovan. Den olyckliga sidan av mig.
Jag funderar. Ska jag ta en sväng i terapi igen (gick när jag var 22)? Eller börja läsa (ännu fler) självhjälpsböcker? Eller ska jag bara försöka beta av allt det som är blä?
Roligt jobb: plugga till copywriter.
Bitter: slänga bort allt som påminner om henne och förtränga varje minne av henne.
Dum: inse att jag hade faktiskt jävligt roligt i allt jag gjorde istället och det är en livet skola.
Självförtroende: jobbajobbajobba på det, med posetiva och glada tankar istället för dåliga.
Det första jag ska göra är lova mig själv att inte googla henne nåt mer. Det gör fan varken från eller till.
Men Gary då? Vad hände med honom? ...www.google...
Två nätter i rad
Sen började mina mardrömmar, en efter en. Efter två mardrömmar och mitt i ett obehagligt senario petade Elsie mig i ögat i sömnen och jag vakande. Aldrig har ett ögonpet varit så tacksamt mottaget.
Får se hur det går i natt.
tisdag 5 januari 2010
Åh, vilken natt, en sån underbar natt
Och nu håller på vi att preppa hennes rum. Snart ska hon få flytta in.
måndag 4 januari 2010
Stakars liten tösabit
F.ö så ammar jag inte längre på dagtid, men på natten får hon fortfarande ett mål när hon vaknar och inte somnar om. Det är det enda som får henne att somna när hon vaknar och bara gråter (nattskräcken?). Det har dock blivit bättre än innan nyår och som det var under julen. Som tur är. Hur orkar man?