Övertid

Jobbar hemifrån ikväll eftersom jag var tvungen att vara hemma halva dagen idag för att Johan skulle på jobbmöte. Bla sytt det sista på en barnvagnsmobil till, ska försöka hinna fota och lägga upp på ugglalala.se snart.

Här syr jag dock ihop en vanlig. I rumpan :)

En dagens

Surfade in på en bloggerska som väntade/fick barn för ett tag sen utan att jag vetat om att hon varit gravid (eftersom jag inte läser bloggen). Bloggen påminde mig om en grej;

Jag är jävligt rutten på att lägga upp dagensoutfitbilder.

Så. Voila!

(Jag fick ett klokt meddelade om det jag skrev här innan och vill verkligen inte att nån ska ta illa vid, därför tog jag bort texten men vill tillägga att tjejen i fråga inte är någon av mina fina läsare (lite koll på er tror jag att jag har) utan en ganska stor och känd bloggare. Som defenitivt inte läser min blogg. Hon skulle förmodligen finna den menlös :) Tack, U. Jag insåg inte när jag skrev det, att det faktiskt var ett ganska elakt anonymt personangrepp och tar tillbaka det! Ingen blogg är menlös, alla har vi olika smak bara!!!)

Jag älskar att fylla år

I fredags var det dags igen. För mig att fylla år. Jag älskar det. Jag älskar att få vara i centrum för en dag och framför allt; presenter! Johan och Elsie firade mig med frukost på sängen och paket. Det var den mysigaste stunden på hela dagen. Elsie hjälpte till att öppna men var föga intresserad av innehållet (ett presentkort på Moonsun där jag ska gå på ansiktsbehandling!) och två vackra Ittala fat av den sort jag visat på bloggen tidigare. Jag fick även två jättefina paket från hans mamma och pappa. Efter det tog jag ledigt från jobbet och tog med mig Elsie på spårvagnsmuseum tillsammans med en god vän och hennes son. På efm lämnade jag tillbaka henne i Johans goda händer och gick och jobbade lite (eftersom det är min hobby oxå). På kvällen åt vi Indisktakeaway. Svingod. Men tyvärr gjorde den mig dålig i magen och illamående (Jag äter aldrig stark mat, detta var en mild mintakorma) så resten av kvällen var jag dålig och gick och la mig tidigt. Skoj tjej!

Dagen efter hade jag bjudit över en liten del av släkten. Jag orkade helt enkelt inte ha för stort kalas i år, min kärlek till kalas till trots. Jag hade fixat lite laxsnittar, parmesanpaj, cheesecake och chockladbollar istället för tårta och jag tror att det var till allas belåtenhet. Tyvärr mådde jag illa på dagen så jag var tvungen att sova och fick därför väldigt bråttom att fixa klart allt innan alla kom. Det hann jag inte. Men det var ett trevligt kalas ändå, fina presenter och vackra blommor och glada gäster. När alla hade gått gick luften ur oss la vi Elsie och sen föll vi utmattade framför TVn tills sängen kallade på oss. Mig lite tidigare än Johan. Jag vill gärna gå och lägga mig kl 20 nuförtiden. Skoj tjej!

Det var 33:dje födelsedagen det. Två år till 35. Då ska jag ha ett party som lyfter taket (och barnvakt hela helgen). Tjoooooo!

SKOJ TJEJ!

Glöm inte...

...TÄVLINGEN!
IMORGON ÄR SISTA DAGEN!

En skör tråd

Nu har det varit ganska opersonligt här ett tag. Dax att blotta sig själ lite. För det är lite skönt på nåt sätt.

Graviditeten går ganska bra. Jag känner sparkar varje dag, med stor tacksamhet. Jag har haft känningar av samma smärta som jag fick i v 25 med Elsie (när min morbror gick bort) och har varit djupt orolig för min Pappas frus mamma, som i vanliga fall är jordens piggaste 92 åring men nu tvingats genomgå en operation. Än så länge mår hon bra och det är jag väldigt glad för. På två sätt. Först och främst för att jag vill att hon ska mår bra och leva ett bra tag till! Och jag vill att hon ska få träffa bebisen i magen. Men sen av ett egoistiskt skäl (är inte alla skäl egentligen egoistiska?). Eftersom Calle dog när jag var i v 25 fick jag panik när jag insåg att jag kunde förlora en släkting till i just v 25. Jag skulle ju aldrig våga bli gravid igen med de oddsen. Sjuk tanke? Ja, men det finns och det är obehaglig. Men Berta är en krutgumma och jag tror att det kommer att gå bra.

Smärtan släppte för några dagarna sen och samma dag som jag vågade tänka tanken att det faktiskt inte var där blev jag våldsamt illamående på tunnelbanan och var tvungen att gå av och sitta på perrongen i 20 minuter innan jag kunde samla ihop mig, ringa till jobbet och meddela att jag inte kunde komma och försöka ta mig hem. Väl hemma konstaterade Johan och jag att jag hade såna här 'tillbakafall' av illamående senare i graviditeten med Elsie oxå. Jag mådde bättre dagen efter.

Och sen Ugglalala. Jag sliter som ett djur, syr, fixar med marknadsföring och försöker få igång försäljningen. Men det går förbannat trögt. Och nu är det snart december... Jag hade hoppats på att få igång försäljningen fram till jul, men nu börjar jag bli riktigt orolig. Självförtroendet är så vingligt. Ena dagen tittar jag på mina Ugglalalas och känner; "Fy fabian vad fina ni är och vad bra jag är!" Nästa dag får jag en klump i magen när jag ser dem alla sitta på hyllan, osålda, och stirra på mig; "Du suger, vi är fula och ingen vill betala för oss och ta hem oss!". Då ångrar jag allt och vill jag bara skita i alltihopa. Men så tänker jag på alla de som tänkte, men "Gud vem tror hon att hon är, starta företag och försöka sälja mjukdjur, fånigt!". För Ni finns där ute! Och då tänker jag, "Nej i helvete heller att de ska få rätt, jag tänker inte ge upp".

Men det är svårt. Allt fint är oxå så skört. Som självförtroende. Och livet självt.

TÄVLING!!

Men kära nån!
En Ugglalala har dykt upp med minnesförlust!
Han/hon behöver DIN HJÄLP!

Vad heter han/hon? Vad tycker han/hon om? Vad drömmer den lilla filuren om?

Hitta på ett namn och skriv några rader om hur du tror att den lilla Ugglalalan är.
Jag och Ugglalalan med minnesförlust läser alla tävlingsbidrag
och de förslag han/hon känner igen sig i utses denna som VINNARE!

VAD VINNER MAN?
En UGGLALALA såklart!
Du får välja om du vill ha den som du just gett namn till
eller en annan från ugglalala.se!
Frakten ingår såklart också i vinsten.

VAD VÄNTAR DU PÅ?
Den prefekta julklappen till dig själv eller en vän,
släkting eller granne är bara ett mail bort!

Maila till info@ugglalala.se
1) Namn på Ugglalalan
2) Kort beskrivning av dess personlighet (ca 35-60 ord).
3) Ditt namn, postadress och mailadress.

SENAST DEN TISDAGEN DEN 30 NOVEMBER VILL VI HA DITT BIDRAG!

Vinnaren meddelas Torsdagen den 2/12 här på bloggen och via mail.


OBS: Inga tävlingsbidrag i kommentarsfältet, tack!

Å Gösta

Mer att önska sig. En bok om en av mina idoler.

Världens skönaste Gösta.

Önskelistan växer

Itala relanserar de här vackra faten!

Jag vill ha!

Gamla grejer

Har du en bit av detta tyg hemma som du vill bli av med??? (fr Ikea)

Vill du ge till mig och ugglalala? Schyrre!?

Eller andra tyger, lakarn, dukar, gardiner eller vad som helst. Gärna blommigt eller mönstrat och gärna gammalt, typ minst 25-30 år... (från 1985 eller tidigare). Trasigt? Fläckigt? Spelar ingen roll! Jag tar emot det mesta!

Maila mig eller lämna kommentar här nedan!

Spanks!

Jag fyller ju år om mindre än en vecka...

Och vill då gärna ha ett presentkort på JC så att jag kan köpa kläder av designern Ida Sjöstedt som är lite av en husgud. Ok?!?! Bra!

Jobbet

När man (nästan) inte vill gå hem från jobbet, då vet man att man är på rätt spår..!

Hej då fina ateljén, vi ses på tisdag.

Ja å

Secondhandklänningen idag. Den sitter som en smäck.

Barbro på BVC

Det här är Barbro. Hon knäcker extra som sällskapsdam på ett BVC på Södermalm. Hennes bästis heter Anna och Det är på hennes skrivbord Barbro bor. Hon träffar bebisar och pappor och mammor och har skoj dagarna i ända.

Se så nöjd hon är!

Gör en liten dans

Dagens outfit;

Dagens mage;





Jag har snurrat in mig i veckorna men nu ska jag vara 23+4... dvs i vecka 24.

vink vink

Sture och Silje har flyttat hemmifrån. Jag tror att de ska bli presenter/julklappar till ett par glada barn. Här sitter de hemma hos köparen Helena och softar i väntan på sina permanenta hem!


Ugglalala finns på facebook nu oxå. Späjsat värre. Gilla't!

Ett försök till att roa er i 30 dagar

Joanna gör det. Och är i gott sällskap av andra trevliga bloggar. Jag tänkte att det lät väldans roligt och ska försöka hinna med. Att ge er 30 små bitar av mig under 30 dagar.

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Min favoritfödelsedag
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Mina föräldrar
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick


Jag vet dock inte när första inlägget kommer...

Uppdatering 15/1 2011:
Sen jag publiserade listan första gången har jag ändrat ett par ämnen och bytt plats på ännu fler. Så denna lista är lite missvisande.

Tre dagar

Lördag förmiddag var jag och Elsie i lekparken. En pojke kom och satte sig på kanten och Elsie, som älskar andra barn, blev glad och gick för att sätta sig brevid. Men hela processen att klättra upp på kanten och sen sätta sig igen blir så omständig med alla vinterkläder att när hon äntligen satts sig hade han suttit klart och gick därifrån. Tråkunge tänkte mamma och tittade ömt på sin lilla tjej som satt ensam kvar på kanten.

På söndagen åkte vi snurran. Den är så kul att man kiknar.


Sen blev det måndag och jag åkte till nacka och jobbade. Och glodde på mig själv i speglen lite eftersom jag är så förtjust i min nya frisyr.

Fredagsränder

Så här såg jag ut i fredags. Innan jag klippte mig. Det är därför jag håller i mitt hår. Det var fasligt fult just timmarna innan. Som etts lags straff för att jag skulle klippa mig. Konstigt hår.

Hair today, gone tomorrow

Gammal färg...

Ny färg.




Ny frisyr!

Konst ig a bild er

Mår lite bättre idag. Eller jag måste må bättre för snälla Eva ställer upp och fotar Ugglalalas igen! Nästan 30 stycken ska vi försöka hinna med idag! Aaaaaaah!

En ursäkt och en insikt

För ett tag sen skrev jag om hur jag tog ett medvetet beslut om att sluta läsa bloggar som gjorde mig avundsjuk, däribland Underbaraclara och Cecilia Blankens. Det var i början av september och det faktiskt fungerat. Jag läser inte många bloggar alls idag, men det beror inte på att jag inte 'får' utan att mitt behov har minskat. Jag ägnar all min tid åt Ugglalala och hemmalivet. Och jag mår mycket bättre. Det är inte helt borta, avundsjukan, men jag jobbar på det. Varje dag. Och försöker att verkligen SE det jag har.

.

En sak slog mig för ett tag sen. Det började med att en bekant sa att jag var så modig som bara körde min grej och satsade på Ugglalala. Sen sa min äldsta bästa kompis att hon alltid sett upp till den egenskapen hos mig, att jag alltid vågade göra det jag ville, utan att veta att det skulle lyckas. En oerhörd komplimang som gladde mig väldigt. Så började vi prata om kompisar och relationer. Och jag börjde tänka på vilka det är som stöttar mig och peppar mig i mitt Ugglalalaprojekt. Det är långt i från alla. Och en del förvånar mig med sin absoluta tystnad kring mitt nya jobb. Inga frågor, inget pepp. Jag frågar saker om vänners nya jobb. Inte kanske alltid i fyra timmar, men jag frågar. Jag har suttit mig igenom en hel middag och ingen har frågat en enda gång hur det går med mitt företag, (däremot undrar de hur de är att bara jobba 2 dagar veckan, vilket fullständigt får mig att gå upp i limmningen eftersom jag fan jobbar 7 dagar i veckan med Ugglalala plus 2 dar på läkarmottagningen) En del av mina vänner har inte ens sagt något efter att de fått ett mail om ny webbsida. Eller orkar ge en 'tummen' upp när jag lagt ut något om Ugglalala på facebook. Först tänkte jag; Varför bryr de sig inte? Varför tar de inte mig på allvar? Sen kom det till mig häromdagen. Det som känns så konstigt att tänka; Är de avundsjuka? Är DE avundsjuka? Och när jag tänkte på det kändes det hemskt. Unnar de mig inte detta? Tycker de inte att jag förtjänar att må bra?

.

Då slog det mig. Att jag gjort samma sak. Mot tjejer jag egentligen gillar. Tycker är coola och bra på många sätt. Inte för att jag förväntar mig att alla jag varit avundsjuka på läser detta, utom fina Clara som jag tror tittar in ibland, men jag vill härmed be om ursäkt till er. Till alla jag en gång (och kanske ibland fortfarande) varit avundsjuk på, Förlåt. Jag unnar er allt. Jag tycker att ni förtjänar allt de bra ni får och tar för er!

.

Framför allt vill jag be om ursäkt och förlåta mig själv. Det är ok att vara liten och rädd och lite avundsjuk och lite bitter och lite arg. Men tagga ner för tusan. Du har det för jävla bra och behöver inte vara som andra. Du duger gott som du är och gör din grej. Så länge du är snäll, för det mesta.

.

Oh no!

Jag upptäckte just att en känd person har döpt sitt barn till ett av mina favvonamn på listan över möjliga namn till dutten.

Och jag är en fånig tratt och vill helst vara ensam om vårt barns namn. Gud så larvigt tänker du, men så är det.

Och. Nej. Jag kommer inte berätta vem det var eller vilket/vilka namn vi har på vår lista.

Det får ni veta i mars när dutten kommer ut och får ett utav dem.

Min dag

Jag började med massor av te och halstabletter, nässpray och Alvedon.

Fortsatte med blåbärssoppa, mera halstabletter, nässpray och chic.


Några avsnitt av satc och lite skräp tv är jag nu redo för sängen. Efter att ha legat i soffan hela dagen. Exakt hela dagen.

Frisk klänning, sjuk bärare

Har äntligen färgat håret. Är mkt nöjd!

Har på mig en underbar klänning idag, men jag känner mig riktigt urshlig. Vaknade med täppt näsa och halsont. Nu är jag tjock i huvudet. Inga bra saker när man ska på kalas. Jag får gå dit och lämna presenterna och gå hem och lägga mig. (uppdatering: stannade på kalaset från 16.30-20, drack zingo och skrattade så in i helvete mycket med ursköna människor. På tunnelbanan hem mådde jag skit och väl hemma känner jag mig tyvärr assjuk... Men kul var det.)

Bara en vanlig dag i mitt glamourösa liv.

Hej Calle

Var och hälsade på min morbror Calle som togs ifrån oss för drygt 1 1/5 år sen. Jag var gravid med Elsie, som han aldrig fick träffa. Nu är jag gravid igen och har fått beräknat förlossningsdatum dagen innan hans 2åriga dödsdag. Det känns lite konstigt. Inget av mina barn får nånsin lära känna honom.

Älskar att slå in paket

De här två fina paketen ska min vän få ikväll på hans födelsedagskalas. Det är så roligt att slå in paket. Framförallt f-dagspaket, när man inte behöver ta hänsyn till att skapa julfeeling.

Papper och snören från lagerhaus.

Monki-rea fynd

100 spänn fick jag betala för den här randiga klänningen som jag tittat på sen den kom ut i butik (i våras?). Nu är den min!

Idag har Dutten sparkat mycket och det uppskattas. Efter att ha läst om stackars Lily Allen som förlorat sin bebis i 6:e månaden är jag lite skakad och nedstämd. Ikväll fick det botas med lite glass och chokladsås. Trots läkarens råd att undvika socker. Inga rätt där.

För sent för fint

Mörkt rum, skrynklig klänning men här är den; dagens outfit.

Jag börjar bli redigt långhårig. Kul. Ska färga mörkare snart. Längtar.

Tomma killar och tjejer

Dessa finingar är de som får lida av felleveransen av vadd.
Tomma och slappa ligger de och väntar på att deras liv ska börja...

Från vänster; Charly, Audrey, Winston, Daisy...


och

Jackson, Douglas och Polly...


Fler kompisar finns på ugglalala.se

Känner mig lite tom...

foto: eva beronius

För ett tag sen hittade jag den perfekta stoppningen till min Ugglalalas, en superskön vadd som jag hittade i en tygaffär. Eftersom jag använder ganska mycket av detta så ringde jag dem som levererat till tygaffären för att köpa direkt av dem. Jag fick prata med en kille som verkade förstå vilken vadd jag menade då jag uppgav det artikelnummer som fanns på påsen och efter en massa samtal fram och tillbaka beställde jag igår 10 kg. Idag kom det, först blev jag jätteglad, men så fort jag tittade på påsen blev jag nervös. Det såg inte helt rätt ut... Och nej, det var inte rätt vadd!!! BUUUHUUU!

Förkrossad ringde jag till leverantören och som tur var verkar det som de kan returnera de 10 kr jag fått och skicka mig den rätta. Men först måste vi se till att vi pratar om samma vadd. Så imorgon ska jag ringa och prata med en annan mer vadd-insatt kille och förhoppningsvis löser vi mysteriet.

Men åh. Så trist. Jag såg fram emot att få 10 kg underbar perfekt vadd. En konstigt grej att se fram emot men så är det.

Kiddo, I löv you.