En av mina Tradera auktioner gick ju inte så bra. Tjejen som köpte klänningen skrev till mig och var missnöjd. Snäll som jag är så lät jag hennes skicka tillbaka den. Men när jag fick tillbaka klänningen och tittade på den kände jag mig nästan lite lurad. Felen på klänningen var mindre än hon fått dem att framstå och hennes attityd till det hela kändes skittrist. Jag gick och tänkte på vad jag ville säga till henne och skrev till slut ner det i ett brev som jag aldrig skickade.
Men så ikväll så kom ilskan helt oväntat tillbaka och jag satte mig ner och läste brevet och tryckte 'send'.
Nu sitter jag nervöst och väntar på hennes arga/sura svar. Fan. Jag hatar att inte var omtyckt. Jag skulle inte skickat det. Jag framstår som en jävla surf*itta. Eller gjorde jag rätt? Ska man säga ifrån när man blir surig? Eller ska man svälja sin surhet och med stolthet ta 'the high road'.
Men så ikväll så kom ilskan helt oväntat tillbaka och jag satte mig ner och läste brevet och tryckte 'send'.
Nu sitter jag nervöst och väntar på hennes arga/sura svar. Fan. Jag hatar att inte var omtyckt. Jag skulle inte skickat det. Jag framstår som en jävla surf*itta. Eller gjorde jag rätt? Ska man säga ifrån när man blir surig? Eller ska man svälja sin surhet och med stolthet ta 'the high road'.
4 kommentarer:
Vi är alla surf*ttor då och då. Ibland känns det som det enda rätta. Ibland onödigt, men du hade säkert rätt den här gången. Tror du hon svarar?
ursh ja. det tror jag hon gör och surt och argt och motsäger mina argument... aaaa jag ångrar mig!
Man ska välja sina fighter, tycker jag. Vissa kan man hoppa över och vissa ska man definitivt ta tag i. Det beror ju lite på vad man vill få ut av "konflikten". Ibland är det ju bra att rensa luften utan att det för den sakens skull blir en konflikt av det. I det här fallet tycker jag att du gör rätt i att kontakta köparen och säger ditt tyckte. Det behöver inte vara att spilla ilska över den andra, utan bara säga vad man tycker och tänker. Rensa luften. Sen vad köparen svarar på det, blir en annan femma.
om man inte säger ifrån i vissa fall.
då kan man kännas sig så mkt mer överkörd och då har iaf jag svårt att komma över saken.
jag tänker till exempel fortfarande på en dag tidigt i somras då en tjej på tunnelbanan muttrade högt.
fast inte direkt till mig.
att "allvarligt, det borde vara förbjudet för såna att åka i rusningstrafik".
(jag hade barnvagn med mig, fast det var inte ens rusningstrafik HALLÅ DET VAR SOMMAR).
och jag visste ju precis vad jag ville säga henne, på en gång visste jag det jag hade kunnat dräpa henne och platta till henne så hon inte hade fattat ett skit vad som hände henne.
men jag gjorde det inte.
för torstens skull, för de andra medresenärernas skull.
och jag ångrar mig så himla mycket.
jag tycker att det var bra att du tryckte "send".
ps. har du tid att vara bitter tillsammans med mig någon dag?
Skicka en kommentar