Låg däckad hela dagen igår. 12 veckors-sjukan kom tillbaka med full kraft (igen). Först mådde jag skit hela morgonen men trodde att jag skulle kunna jobba så vid 10 släpade jag iväg mitt sorgliga arshle. En och en halv timmes senare fick jag vända hem igen. Det gick inte. Jag kom hem, la mig på sängen under en filt och sov till kl halv 4. Gick då upp och försöka äta lite. Det gick ganska bra. Men mådde fortfarande illa. Partymannen kom hem ett par timmars slötittande på tv senare, värmde lite soppa och den fick jag i mig utan större problem. Bebisen sparkade som 17 hela efm/kvällen. Som om h*n ville säga, ’don’t worry, jag mår bra även om inte du gör det’. Idag mår jag bättre, men måste vara lite försiktig, fick upp lite av teet imorse.
Därav bristen på inlägg igår.
Och man får inte skoja och kalla bebisen i magen för ungjävel framför folk på mitt jobb. Då tycker de att man är lite dum i huvudet. Tröttsamt. Jag är ingen fiiinmamma. Jag kommer aldrig bli en fiiiinmamma. Jag är samma gamla skrot som innan. Jag skojar om saker man inte får skoja om, jag svär och har mig. Jag är ingen fiiiinkvinna.
3 kommentarer:
mäh!
jag säger också ungjävel.
men det säger jag ju inte för att jag inte kommer att älska den och det antar jag att folk ska förstå.
det säger jag mer för att jag mår så jävla dåligt fysiskt av den.
gör en ju inte till en sämre kvinna eller mindre lämpad mor, bara mer ärlig mot sig själv och snäll mot sig själv när man tillåter sig att må dåligt och tycka att det är jobbigt.
om det är jobbigt.
vissa är ju så lyckliga att allt bara är som en dans.
sannerligen tröttsamt med såna man måste förklara allt för.
du är fin, inte fiiiin.
det första är mkt trevligare än det andra.
Åh, stackars dig med! Och gode gud, hoppas verkligen att du aldrig blir ngn fiiiinmamma och är glad att du tar avstånd redan nu :) Håller med Joanna: det är stor skillnad på fin och fiiiin och du är definitivt det förstnämnda. Fika i nästa vecka? Ja, gärna!
Jag känner igen mig, varför ska man inte vara den man alltid varit. Ska man bli moder teresa bara för att man är gravid. Jag är ingen fiinmamma nu heller och min dotter snart blir tre. Det kom inte med förlossningen på mig i alla fall. Men hon är den mest älskade tokungen i hela världen.
Här om dagen svor jag tyst för mig själv:Sataana när jag blev arg över något världsligt, så hörde jag hennes ljusa lilla röst härma mig, sataana.
OOoppss, små grytlock har också öron och det är ju förbannat. Man vill ju vara perfekt, men hey det är jag inte. Skärpning på mig.
Kram
Skicka en kommentar