Ja. Nu är det den 29de. Idag har det satt som datum för vår lilla Parvel att komma ut. Nu vet vi ju att 1) förstagångsföderskor tenderar att gå över tiden 2) jag har en oregelbunden och lite längre menscykel vilket gör att datumet för befruktning var lite senare än de tror på MVC, eftersom de räknar från första dagen på sista mensen och med en 28dagars cykel.
MEN. Parvel kan ju komma idag ändå. Det vet man inget om. Det är h*n som bestämmer. Imorse var h*n morgonpigg och det brukar h*n inte vara. Det brukar vara full action på kvällen när jag är dötrött och vill sova och sen stilla på morgonen när jag vaknar tidigt och går upp. Nu har vi ätit lite fil och flingor och sitter i 'hotellsängen' och skriver. Partymannen har gått och jobbat idag, han hade en dag att jobba in, och min Pappa och Faster ska åka till lägenheten och fixa och trixa; lite köksmålning där, lite fogning här. Jag kanske ska följa med, men jag vet inte. Jag är trött efter allt spring igår och sov illa inatt, det var så varmt. Men det gör väl alla när när det är så här varmt. Inte bara gravida. Imorgon ska jag dit med Partymannen, han ska montera ihop vår säng och jag ska sitta bredvid och hålla sällskap. På onsdag hoppas vi kunna flytta in, med katter och allt.
Men som sagt, idag är Dagen D och Parvel är välkommen till världen när helst hon eller han behagar. Vi står här med öppna armar, massa pussar på lager och en lägenhet i kaos. Kom nu bebis, om du vill!
måndag 29 juni 2009
Dagen D-enligt MCV, inte mig :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
iiih en nolla en nolla!
lite extra känns det ändå att se den där nollan, även om det är ett spann på typ fyra veckor som den här lilla parveln kan komma.
det är ändå något extra högtidligt med noll-dagen.
hoppas ändå att du inte behöver vänta allt för länge.
inbillar mig att varje dag efter noll-dagen känns extra mkt.
Åh vad spännande! Ser fram emot att få läsa om parvel här i bloggen :-)
Minns själv när min parvel kom för näst exakt fyra år sedan :-) Jag hann gå hela fem dagar över tiden och det var otroligt segt.
Åhh jag hade hoppas på att Parveln skulle ha jort "en Meja" och komma på BF dagen. Vi hade tur att inte behöva vänta och längta och gå över tiden trots att jag var förstgångsföderska. Hoppas Parvel kommer snart eller så väntar h*n tills efter flytten så mamma och pappa hinner pusta ut. Lycka till med flytt och det ska bli spännande och se vem Parvel är.
Kram Linda
Det är helt fantastiskt hur 'naturen' ordnat hela reproduktionskedjan. Från själva tillverkningsstunden fram till födelsen (låter lite som Supply Chain Management det här...)
Kvinnan går i 40 veckor medans bebisen blir klar, inte bara den fysiska kroppen är med på processen utan även den mentala kroppen har sitt att säga till om.
För någon vecka sedan var du inte alls beredd och nu, idag på BF så är du som gravid kvinna helt med på att Parvel faktiskt är klar och vilken stund som helst kan säga till om att nu är det dags.
Å när det är dags så är det bara att hänga på, för i den processen har inte den mentala kroppen någon talan alls, det är bara att gilla läget - så var det för mig i alla fall, min kropp tog helt över kommandot, jag lydde bara order och tänkte inte så mycket alls. Inte förens det var klart i alla fall.
Ganska häftig faktiskt. Å du som skall föda på Södra BB också, jag har bara hört jättepossitiva berättelser från den avdelningen, den är tydligen något helt speciellt.
/annika
Skicka en kommentar