Jag sitter hemma hos Pappa medan en massa snälla och fina människor håller på att flytta mitt hem. Det känns absurt. Jag är van att göra saker själv, att vara med, ta i, bära... Nu sitter jag här hemma hos Pappa och vet att alla jobbar järnet, för min och Partymannens skull. Hur fint som helst. Men frustrerande. Jag vill vara med. Men det går inte. Jag är så trött att jag inte vet vad jag ska göra av mig själv. Ska lägga mig och vila på sängen en stund nu. Värmen tar kål på mig. Och jag kan inte sluta tänka på alla snälla människor som svettas för mig just nu.
lördag 27 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Har varit på smällen både under stekhet sommar och trist, grå och kall vinter.
Det var klart skönast att ha en bulle i ugnen på sommaren. Trots att kroppen var så vätskefyld att benen var jämntjocka från låren ner i flipflopsen så var det klart bättre. Framför allt enklare med skor, och kläder, en klänning och ett par badtofflor funkade finfint.
I vintras däremot, ytterkläder och strumpor som skulle på svullna fötter och skor som skulle på efter det och en mage som satt i vägen för hela den proceduren. Ytterkläder som inte gick att knäppa över magen. Det trista mörkret och grådasset.
Sommaren är så mycket mer kravlös och fri. Tempot är lägre och medmänniskorna är lyckligare. Sen är det fantastiskt att kunna ta den första barnvagnspromenaden i solsken och att slippa åkpåsar och varma overaller till den nyfödda.
Så sommaren är ingen dum årstid alls att föda barn i.
/Annika
så sant så sant. det är väl att vara höggravid som är jobbigt, årstiderna har sina för och nackdelar :)
Skicka en kommentar