söndag 17 april 2011

Altså förlåt

Jag har inte svarat på kommentarer på flera dagar. Igår sov Helge mycket och idag har han tagit igen det genom att vara vaken, lite grinig och vilja amma typ hela dagen. (Ibland vet jag inte ens om han vill amma men han ledsen och blir nöjd när han kommer bröstet. Så jag kör vidare. För att behålla förståndet.) Vilket leder till att jag aldrig hinner sätta på datorn och det tar alldeles för lång tid att skriva på ajfånen. Jag hoppas han somnar nu. Jag ligger och ammar i hopp om att jag ska kunna smita när han somnat. Jag behöver vika tvätt. Och vila bröstvårtorna... Men som sagt, förlåt, jag ska svara snart! Speciellt till Linda som skrev imorse. Har tänkt på dig hela dagen och velat svara men inte haft möjlighet...



Imorse var vi parken en kortis. Sen började Helge vakna och gorma. Bara att vända hem...

2 kommentarer:

Jenny sa...

Får också gå hem när lillebror vaknar och vrålar i vagnen. Eller ja, nu är han ju faktiskt så stor att han kan sitta i sandlådan men för bara några veckor sen. "Sorry Molly, vi måste hem för Otto är jätteledsen". Jaha. Och så kom det urusla samvetet som ett brev på posten. Man får trösta sig med att våra stora tjejer (som egentligen är små) faktiskt är jättenöjda med att bara vara med oss och inte göra så mycket. Bara vara liksom. Men jag vet hur trist det känns att behöva gå från roliga parken...

Sophie sa...

ursh. Jag bävar inför det där. Att behöva bryta upp när E har skoj. Jag vill skämma bort henne efter min frånvaro det senaste 9 månaderna... :)