Upp å ner åherrgudetblirbättreva?!?

Men gissa vad som kände sen? 5 minuter innan vi kom till Elsies dagis så vaknar Helge. Och gallskriker. Han verkar inte gilla att ligga i vagnen när han är vaken, men jag hoppas att det beror på att han fortfarande är en liten plutt. Att det blir bättre.
Väl på dagis, as-sen, rusar jag fram till fröken A på gården där alla är ute och leker och säger att jag är här men måste amma. Helge bara skriker. Jag sätter mig genomsvettig på en bänk runt hörnet och ammar. Sen kommer snälla fröken P och hjälper mig att få i Elsie i nya vagnen. Hon är jättesnäll och tycker den nya vagnen är lite spännande. Men Helge är inte nöjd. Han gastar på och går inte att lägga ner i vagnen. Vi går en bit å jag hoppas att han ska somna men icke. Vi får stanna och amma. Elsie får en smoothie, men det var mest för att det var mysigt, hon var så pigg å glad. Jag gör ett nytt försök med vagnen, Helge skriker. Jag ger upp och snör på mig sjalen där han somnar efter ca 30 sekunder. Jag är fullkomligt dränkt i svett och vill grina. Men barnen mår bra och då får man väl vara nöjd.

Det blir bättre va?!? Säg att det blir bättre!!

För att jag ska hålla upp blodsockret ser jag till att det finns snacks i väskan. Det här kan vara det godaste snacks jag ätit. Någonsin. Jag misstänker förklätt godis.